Vilka viktiga beslut fattades på dag 1 av G20-toppmötet?

Det efterlängtade G20-toppmötet i Indiens huvudstad, New Delhi, såg flera globalt betydelsefulla händelser på öppningsdagen, när det gäller att driva ekonomiska och sociala framsteg runt om i världen.

När Indien innehar ordförandeskapet för gruppen för i år, är Indiens premiärminister Narendra Modi ordförande för G20-toppmötet.

Skala

Betydande grundarbete har utförts under månaderna fram till 2-dagarsevenemanget, som inkluderade otroliga 220+ G-20-möten med 17 diskussioner på ministernivå över portföljer som handel, utrikesfrågor och finans, med synpunkter från över 60 länder.

Toppmötet är för närvarande värd för 43 världsledare och besöks av 25 000+ delegater från 115 länder.

När det gäller politik och forskning har Indiens G20-ordförandeskap släppt 112 resultatdokument, enligt uppgift två till fem gånger så mycket som tidigare ordförandeskap.

Dr. Muqtedar Khan, professor vid institutionen för statsvetenskap och internationella relationer vid University of Delaware, tillade,

… (I mitt tycke) kan du redan säga att Indiens G20-toppmöte har varit en framgång… det här kommer att gå till historien som ett framgångsrikt G-toppmöte.

Med tanke på arrangörernas omfattande ansträngningar har toppmötet varit enastående i sin mångfald, samråd och leverans.

Konsensus om Delhi-deklarationen

En av de största farhågorna inför G20 var rädslan för att toppmötet kanske inte skulle ge ett kollektivt konsensusuttalande som stöddes av alla deltagande länder.

Oron för ett potentiellt dödläge förstärktes av det faktum att inget av de tidigare G20-toppmötena har misslyckats med att producera en enhälligt stödd förklaring.

Som väntat var den viktigaste oenigheten frågan om Ukraina där EU motsätter sig det föreslagna språket eftersom det är för mjukt mot Ryssland.

Å andra sidan skulle varje försök att stärka språket sannolikt inte ha varit acceptabelt för Kreml och kanske även den kinesiska regeringen.

Men intensiva förhandlingar mellan “sherpas”, statschefernas personliga representanter, bar till slut frukt.

Alla parter kunde nå en överenskommelse på dag 1 av toppmötet och utfärdade en gemensam 34-sidig deklaration – G20 New Delhi Leaders’ Declaration (”Delhi-deklarationen”).

Delhi-deklarationen nämnde inget om rysk aggression, som var fallet vid förra årets Bali-toppmöte, utan noterade istället,

I linje med FN-stadgan måste alla stater avstå från hot eller användning av våld för att söka territoriellt förvärv mot någon stats territoriella integritet och suveränitet eller politiska oberoende. Användning eller hot om användning av kärnvapen är otillåtet… Vi lyfte fram det mänskliga lidandet och de negativa effekterna av kriget i Ukraina med avseende på global mat- och energisäkerhet, försörjningskedjor, makrofinansiell stabilitet, inflation och tillväxt… välkomna alla relevanta och konstruktiva initiativ som stödjer en omfattande, rättvis och varaktig fred i Ukraina som kommer att upprätthålla alla syften och principer i FN-stadgan…

Punkt 14 i Delhi-deklarationen upprepade premiärminister Modis tidigare uppmaning,

Dagens era får inte vara av krig.

Som svar på förändringen i inställningen från den mer aggressivt formulerade Bali-deklarationen, noterade S. Jaishankar, Indiens utrikesminister, en karriärdiplomat som tidigare tjänstgjorde som högkommissarie i Singapore och ambassadör i Tjeckien, Kina och USA.,

Situationen var annorlunda. Mycket har hänt sedan dess, och om man ser i det geopolitiska segmentet av ledarnas deklaration så finns det totalt 8 paragrafer. 7 av dem fokuserar på Ukrainafrågan, och många av dem lyfter fram problem som är av stor samtida betydelse.

Deklarationen erkände de betydande konsekvenserna av dessa geopolitiska händelser på den globala ekonomin, samtidigt som Turkiets avgörande roll i Istanbul och FN-förmedlade Black Sea Grain Initiative framhävdes.

Förutom frågan om Ukraina byggdes deklarationen på en grund av fem nyckelpelare – Stark och hållbar tillväxt; Skapa framsteg på SDGs; Grön utveckling; Bygga och stärka multilaterala institutioner för ^2000- talet; och återuppliva globalt samarbete.

Andra nyckelpunkter var att utöka stödet till Financial Action Task Force (FATF), en mellanstatlig organisation med mandat att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism; och efterlyser bättre policy och reglering av kryptotillgångar.

Nirmala Sitharaman, Indiens finansminister noterade,

…byggstenar för en globalt samordnad och heltäckande policy och regelverk för kryptotillgångar….en global konsensus håller på att växa fram om detsamma….för en globalt samordnad strategi för kryptotillgångar…Ordförandeskapet med stöd av IMF och FSB sätter dessa konturer…

När det gäller klimatförändringen uppmanade deklarationen länder att agera i linje med Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius.

Dessutom stödde Delhi-deklarationen,

…ansträngningar för att tredubbla kapaciteten för förnybar energi globalt… till 2030…för att fasa ut och rationalisera, på medellång sikt, ineffektiva fossilbränslesubventioner som uppmuntrar slösaktig konsumtion…(och) att snabbt och väsentligt skala upp investeringar och klimatfinansiering från miljarder till biljoner av dollar globalt från alla källor.

Afrikanska unionen beviljade permanent medlemskap

Innan förfarandet inleddes tillkännagav premiärminister Modi inbjudan till Afrikanska unionen, blocket med 55 medlemmar, att gå med som fullvärdig medlem i G20, i syfte att lyfta oron i den globala södern.

Genom att bli en permanent medlem i den multilaterala organisationen har Afrikanska unionen nu samma status som Europeiska unionen med 27 medlemmar, vilket markerar den första utvidgningen av medlemskapet sedan dess grundande 1999.

AU:s ordförande, Komorernas president Azali Assoumani fortsatte att sitta vid bordet för permanenta medlemmar av G20.

Förslaget om permanent medlemskap i AU lades ursprungligen fram av PM Modi i juni 2023, som fick stöd från EU, Ryssland, Kina och Japan.

“Ny kryddväg”

På G20-toppmötet avslöjades en ny global infrastruktur och investeringsplattform – Indien – Mellanöstern – Europa (IMEC) ekonomiska korridoren, vilket som Vita huset förklarade i sitt pressmeddelande,

… förväntas stimulera ekonomisk utveckling genom förbättrad anslutning och ekonomisk integration över två kontinenter, och därmed låsa upp hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt.

Korridoren ska se långtgående och strategiska kopplingar genom hamnar och järnvägar och kommer att förbinda Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Israel, Jordanien, Europa och Indien.

Även om USA inte kommer att vara direkt kopplade till denna korridor, har det spelat en viktig roll i förhandlingarna och främjar utvecklingen av kommersiella nav längs korridoren, export av ren energi, läggning av undervattenskablar för att förbättra internetanslutning och telekommunikation och utöka tillförlitlig tillgång till elnät.

Premiärminister Modi tillade att detta projekt ska förbättra efterlevnaden av internationella normer, lagar och förordningar, samt främja respekten för länders territoriella suveränitet.

Khan höll med,

Det är tydligt att detta är det indiska och amerikanska svaret på Kinas Bälte och väg-initiativ…

Utvecklingen kommer i en tid då Kinas BRI får ökad kritik för bristande transparens och ökande oro över dess image som en “skuldfälla” för medlemsländerna.

Dessutom drog sig Italien nyligen ur BRI, vilket gav ett stort slag mot Kinas ambitioner som en alternativ ekonomisk modell.

Bilateral och multilateral utveckling

Dag 1 sågs tre bilaterala möten mellan premiärminister Modi, som ordförande för G20, med Fumio Kishida, Japans premiärminister; Rishi Sunak, Storbritanniens premiärminister, och Giorgia Meloni, Italiens premiärminister.

Utöver det multilaterala avtalet om IMEC lanserade PM Modi Global Biofuels Alliance med 19 länder och 12 internationella organisationer som gick med på att bli medlemmar i organet.

USA, Brasilien och Indien, som grundande medlemmar av gruppen, står för över 80 % av produktionen och konsumtionen av etanol.

Alliansen strävar i första hand efter att öka andelen etanol som blandas i bensin med upp till 20 % fram till 2025-26 i ett försök att minska fossilbränsleförbrukningen.

Dessutom kommer alliansen att syfta till att förbättra det tekniska samarbetet inom biobränsleområdet och minska beroendet av OPEC+-länder.

Även om Kina, Ryssland och Saudiarabien valde att inte gå med i alliansen, fanns det ett stort intresse även från länder utanför G20 inklusive Island, Kenya, Guyana, Paraguay, Seychellerna, Sri Lanka och Uganda och Finland.

Notera: Observera att professor Khans kommentarer gjordes delvis på hindi och delvis på engelska. Alla översättningar är mina egna.