Varför föreslår Estland skatt på fartyg för att finansiera kabelskydd i Östersjön?

Estlands försvarsminister föreslog på onsdagen att rederier kan behöva betala en avgift för att använda Östersjön, en av världens mest trafikerade sjöfartsvägar, för att täcka de höga kostnaderna för att skydda undervattenskablar efter en rad intrång, rapporterade Reuters på onsdagen.

NATO, Nordatlantiska fördragsorganisationen, tillkännagav förra veckan sitt beslut att utöka sin närvaro i Östersjön.

Detta drag kommer i kölvattnet av en serie oroande incidenter där fartyg oavsiktligt har orsakat skador på viktiga undervattenskraft- och kommunikationskablar på grund av deras ankare.

Dessa incidenter har väckt misstankar om sabotage, vilket har fått Nato att vidta proaktiva åtgärder för att skydda kritisk infrastruktur och upprätthålla säkerheten i regionen.

Ytterligare åtgärder

Länder överväger ytterligare åtgärder för att skydda kablar, enligt Estlands försvarsminister Hanno Pevkur.

Dessa inkluderar att installera sensorer för att upptäcka ankare som släpar längs havsbotten, samt att bygga höljen eller väggar runt kablarna, rapporterade Reuters.

Utgifterna kommer så småningom att föras över på konsumenterna – genom ökade skatter eller högre kostnader för allmännyttan – oavsett om regeringar eller kabelbolag bär den initiala kostnaden.

Dessutom kommer NATO:s utplacering att inkludera en rad sjötillgångar, inklusive fregatter utrustade med avancerad övervaknings- och detektionskapacitet, patrullflygplan för att utföra flygövervakning och drönare för ökad situationsmedvetenhet.

Dessa tillgångar kommer att samverka för att avskräcka potentiella hot, undersöka misstänkta aktiviteter och reagera snabbt på eventuella incidenter som kan inträffa.

Den ökade Nato-närvaron i Östersjön syftar till att lugna allierade och partners i regionen, vilket visar organisationens engagemang för kollektivt försvar och dess beslutsamhet att skydda livsviktig infrastruktur.

Genom att förbättra övervaknings- och reaktionsförmågan försöker NATO förhindra ytterligare skador på undervattenskablar, som är avgörande för kommunikation, energiöverföring och ekonomisk aktivitet.

Ta ut skatt på fartyg

Samtidigt föreslog Pevkur att ett annat alternativ är att införa en skatt på fartyg som navigerar i Östersjön, som gränsar till åtta NATO-medlemsländer och Ryssland.

– Låt oss säga att när du åker till flygplatsen har du landningsavgiften, du har flygplatsavgiften och detta betalas på biljetten, säger Pevkur till Reuters.

Pevkur uppgav att det fanns flera alternativ tillgängliga och att länder skulle behöva komma överens om en lösning.

International Cable Protection Committee, baserad i Storbritannien, rapporterar att cirka 150 undervattenskablar skadas årligen över hela världen.

Östersjön, med dess grunda vatten innehållande telekablar, kraftledningar och gasledningar, anses vara särskilt känsligt för skador på grund av dess höga trafikvolym.

Vissa uppskattningar tyder på att upp till 4 000 fartyg trafikerar Östersjön dagligen, enligt Reuters.

Ett maltesisk-flaggat fartyg beslagtogs av svenska myndigheter i måndags på grund av dess samband med skador på en kabel som går mellan Lettland och Sverige.

Denna incident är en av fyra liknande incidenter på drygt ett år som också har påverkat kraft- och telekommunikationslinjer som går mellan Estland och Finland.

Pevkur uppgav till Reuters att även om officiella utredningar fortfarande pågår, tyder raden av incidenter på samordnad aktivitet av fartyg som är en del av Rysslands "skuggflotta".