Analys: USA–Iran-konflikten, inte OPEC+, dominerar oljeprisutsikterna

Oljepriserna kommer sannolikt inte att utsättas för något betydande tryck även om OPEC och dess allierade höjer produktionen något i april.

Åtta länder från OPEC och dess allierade, som frivilligt begränsat oljeproduktionen, ska i helgen fastställa strategin för aprilproduktion.

Enligt källor inom OPEC+ tyder uttalanden på en potentiell höjning av produktionskvoterna med 137,000 fat per dag.

"Detta beror på att oljemarknaden är mindre överförsedd än väntat i början av året, eftersom en betydande del av överskottet är svår att sälja på grund av sanktioner och lagras i tankfartyg till sjöss," säger Carsten Fritsch, råvaruanalytiker vid Commerzbank AG.

Vid skrivande stund handlades West Texas Intermediate-råolja till $65.44 per fat, upp 0.3%, medan Brent låg på $71 per fat, upp 0.2%.

En produktionsökning väntas inte pressa priserna

Den faktiska ökningen väntas dock bli mer modest, eftersom medlemmarna redan producerade under målen i januari.

Tvärtemot de ursprungliga förväntningarna är oljemarknaden inte välförsedd. Det framgår tydligt av terminskurvans backwardation, vilket enligt Warren Patterson, chef för råvarustrategi på ING Group, antyder att det stora överskott som många förutspådde inte har materialiserats.

Dessutom har det förekommit leveransstörningar, exempelvis nyligen i Kazakstan.

"OPEC+-beslutet kompliceras av USA–Iran-konflikten, eftersom det för närvarande är svårt att förutse om det kommer att bli leveransavbrott och hur allvarliga de i så fall blir," sade Commerzbanks Fritsch.

Mot den nuvarande bakgrunden väntas en gradvis utvidgning av produktionen.

Full genomförande är dock osannolikt eftersom Rysslands nuvarande oljeproduktion redan ligger väsentligt under den avtalade nivån, enligt Commerzbank.

Leveransbegränsningar från Kazakstan och Ryssland

För Kazakstan avgörs situationen av återgången till normala produktionsnivåer i landets största oljefält.

Därtill måste landet fortfarande göra kompenserande nedskärningar för tidigare överproduktion.

Störningar vid CPC-terminalen tidigare i år påverkade de kazakiska oljeleveranserna och fick råoljelastningarna att falla kraftigt till strax över 900,000 fat per dag i januari, kraftigt ned från 2025‑snittet på mer än 1.5 miljoner fat per dag (bpd).

Lastningarna återhämtar sig nu gradvis, och prognoser indikerar en möjlig uppgång till cirka 1.6 miljoner bpd i mars, en ökning från planerade 1.2 miljoner b/d i februari.

"Därför är det osannolikt att tillkännagivandet av en marginell produktionsökning från OPEC+ kommer att belasta oljepriserna," tillade Fritsch.

Indiens inköp av rysk olja har också avtagit, en utveckling som kopplas till USA‑sanktioner och EU:s förbud mot raffinerade produkter gjorda av rysk olja.

Om Kina tar emot rysk olja som tidigare var avsedd för Indien väntas marknadseffekten bli mer begränsad.

Om detta inte sker är en större nedgång i rysk oljeproduktion det troliga utfallet.

Enligt OPEC-data minskade den ryska råoljeproduktionen med cirka 130,000 fat per dag (bpd) mellan november och januari.

USA–Iran-konflikten dominerar

Viktigare för oljepriserna just nu är nyheterna om konflikten mellan USA och Iran.

Även om torsdagens diskussioner inte ledde till genombrott bedömde medlaren, Oman, och Iran dem som konstruktiva.

En ny förhandlingsomgång är planerad till kommande vecka. Avtalet står inför en tidsgräns satt av USA:s president Donald Trump, som löper ut inom en vecka.

"Medan det pågår ansträngningar för att hitta en diplomatisk lösning innebär upprustningen av USA:s militära resurser en mycket verklig risk för en betydande upptrappning om en överenskommelse inte kan nås," skrev Warren Patterson, chef för råvarustrategi på ING Group, i en rapport.

"Marknaden prissätter in en stor riskpremie på grund av denna osäkerhet; vi anser att den kan uppgå till så mycket som US$10/bbl," sade Patterson.

Marknadens styrka kan dock inte tillskrivas enbart osäkerheten kring Iran.

En större oro för marknaden är utsikten till bredare amerikanska attacker som sträcker sig bortom kärntekniska anläggningar och som kan äventyra Irans oljeleveranser.

Detta tyder på att USA:s målsättning kan sträcka sig bortom att avsluta Irans kärnprogram och potentiellt syfta till regimförändring.

Ett sådant mål skulle sannolikt utlösa ett betydligt mer aggressivt iranskt svar och äventyra inte bara Irans oljeleveranser utan även bredare flöden från Persiska viken som passerar genom Hormuzsundet (SoH), sade Patterson.

Risk i Hormuzsundet och prisscenarier

Även med potentiella omläggningar via pipelines inräknade kvarstår enligt ING Groups beräkningar ungefär 9 miljoner bpd råolja och 6 miljoner bpd raffinerade produkter som exponerade för risk.

En framgångsrik blockad av SoH skulle skapa ett betydande uppsida i marknaden, eftersom de resulterande leveransförlusterna inte skulle kunna kompenseras, vilket potentiellt skulle driva Brent till $140/bbl.

"Högre priser skulle krävas för att säkerställa efterfrågedestruktion," tillade Patterson.

En fullständig och varaktig blockad av sundet är osannolik och skulle framkalla en snabb internationell reaktion.

Tvärtom skulle lokala störningar, såsom angrepp på eller beslag av oljetankers, sannolikt få Brentpriset att initialt rusa mot $100 per fat innan det stabiliseras, främst inom intervallet $80–90 per fat, visade INGs data.

"Den fortsatta risken för en amerikansk militär attack kommer därför sannolikt att förbli den dominerande frågan på oljemarknaden, vilket antyder att oljepriserna kommer att förbli väl stödda," avslutade Commerzbanks Fritsch.