Frankrikes regeringskris: En varning för finansiell stabilitet

Written by
Translated by
Written on Dec 2, 2024
Reading time 6 minutes
  • France’s borrowing costs have hit 3%, matching Greece’s for the first time, alarming investors.
  • The National Rally demands pension hikes and tougher immigration policies, threatening a no-confidence vote.
  • The crisis risks stalling deficit reforms and hurting France’s credibility in the eurozone.

Följ Invezz på TelegramTwitter och Google Nyheter för de senaste uppdateringarna >

Frankrike står på randen av en politisk och finansiell kris, där premiärminister Michel Barniers minoritetsregering hotas av kollaps.

En förestående misstroendeomröstning och omtvistade budgetförhandlingar har raserat marknaderna, och pressat Frankrikes lånekostnader till nivåer jämförbara med det krisdrabbade Grekland.

Denna politiska nöd, i kombination med Frankrikes stigande skuldnivåer, har placerat landets ekonomiska bana under lupp.

Vad händer i Frankrikes regering?

Copy link to section

Premiärminister Michel Barnier står inför ökande press att anta en budget för 2025 som syftar till att minska Frankrikes underskott.

Budgeten föreslår 60 miljarder euro i skattehöjningar och utgiftsnedskärningar för att få underskottet från 6 % till 5 % av BNP nästa år.

Men oppositionspartier på både extremvänstern och extremhögern har motsatt sig dessa åtgärder och anklagat regeringen för att strunta i deras prioriteringar.

Marine Le Pens högerextrema National Rally har krävt ytterligare eftergifter.

Medan Barnier redan har avbrutit en planerad höjning av elskatten, driver National Rally på för pensionshöjningar, hårdare invandringspolitik och bevarande av läkemedelsersättningar.

Le Pen har varnat för att om dessa krav inte uppfylls kommer hennes parti att stödja en misstroendeomröstning redan nästa vecka.

Hur påverkar budgeten Frankrikes lånekostnader?

Copy link to section

Frankrikes lånekostnader har ökat kraftigt de senaste månaderna.

Räntan på franska 10-åriga obligationer har klättrat till 3%, vilket matchar Greklands lånekostnader för första gången.

Detta har helt förändrat investerarnas uppfattning om fransk kreditvärdighet. Under euroområdets skuldkris 2012 var de franska räntorna 37 procentenheter lägre än Greklands.

Source: Reuters


Gapet mellan franska och tyska 10-åriga obligationsräntor, en viktig riskindikator, har ökat till 82 punkter, jämfört med under 50 punkter innan president Emmanuel Macron utlyste ett snabbval i juni.

Denna skillnad återspeglar investerarnas oro över Frankrikes politiska instabilitet och dess stigande skuldkvot i förhållande till BNP, som för närvarande är 112 % och stiger.

Samtidigt har tidigare krisdrabbade länder som Grekland, Portugal och Spanien gjort betydande framsteg när det gäller att minska sina skuldbördor.

Greklands skuld i förhållande till BNP har sjunkit från över 200 % under pandemin till cirka 160 % idag, med en förväntad nedåtgående bana. Frankrike står däremot inför växande finanspolitiska utmaningar.

Varför kämpar Frankrikes regering för att regera?

Copy link to section

Parlamentsvalen i juni-juli lämnade Frankrike med ett hängande parlament, uppdelat i tre stora block: den vänsterorienterade New Popular Front, Macrons centrister och Le Pens National Rally.

Ingen uppnådde en absolut majoritet.

Macron utsåg Barnier till premiärminister och förlitade sig på National Rallys villkorliga stöd för att anta lagstiftning.

Le Pen har dock alltmer tagit avstånd från regeringen. Medan hennes parti initialt erbjöd tyst stöd, har hon nu satt flera “röda linjer” som måste uppfyllas för att undvika en misstroendeomröstning.

Dessa inkluderar avskaffande av föreslagna nedskärningar av social trygghet och att erbjuda mer robust politik för brott och migration.

Barnier har varnat för att en regeringskollaps kan leda till finansiell oro.

Finansminister Antoine Armand upprepade dessa farhågor och liknade det potentiella nedfallet med “ett plan som stannar på höjden.”

Vilka är marknadskonsekvenserna?

Copy link to section

Den politiska osäkerheten har utlöst en försäljning av franska tillgångar.

Investerare fruktar att en misstroendeomröstning kan spåra ur finanspolitiska reformer, vilket försenar avgörande ansträngningar för att minska underskottet.

Franska obligationsräntor har stigit och marknadsvolatiliteten är fortsatt hög.

En viss stabilisering sågs dock mot slutet av november, med skillnaden mellan franska och tyska obligationsräntor som minskade med fyra punkter, den största nedgången sedan juli.

Franska bankaktier såg också blygsamma uppgångar, med Société Générale och BNP Paribas som steg 1,8 % respektive 0,9 %.

Ändå varnar analytiker för att denna lätta återhämtning inte vänder den bredare trenden med sjunkande investerarförtroende.

När Barnier står inför ett splittrat parlament och eskalerande krav från National Rally, förblir marknaderna försiktiga med långvarig instabilitet.

Vad händer om regeringen kollapsar?

Copy link to section

Om regeringen faller kommer Frankrike inte att möta en nedläggning som i USA.

Detta tack vare konstitutionella bestämmelser som tillåter tillfällig skatteuppbörd och utgifter genom dekret.

Den politiska osäkerheten kan dock försena kritiska reformer och försvaga Frankrikes ställning i euroområdet.

Barniers administration skulle fortsätta som vaktmästare, men Macron skulle behöva utse en ny premiärminister för att navigera i ett splittrat parlament.

Denna process kan ytterligare urholka marknadens förtroende och driva upp lånekostnaderna.

Europeiska unionen har också uttryckt oro. Frankrikes finanspolitiska bana övervakas noga av EU-kommissionen, som kräver att medlemsländerna håller underskottet under 3 % av BNP.

Underlåtenhet att följa dessa regler kan skapa ett farligt prejudikat för euroområdet.

Varför spelar detta roll för euroområdet?

Copy link to section

Frankrike är den näst största ekonomin i euroområdet, och dess finanspolitiska hälsa har betydande konsekvenser för den regionala stabiliteten.

Under 2012 års skuldkris stod länder som Grekland och Portugal inför allvarliga ekonomiska svårigheter, vilket hotade eurons livskraft.

Medan Europeiska centralbanken ingrep då genom att köpa obligationer, är liknande stöd inte längre garanterat.

En ökning av de franska lånekostnaderna kan strömma genom euroområdet, vilket ökar finansieringskostnaderna för andra medlemsländer.

Investerare kan också ifrågasätta trovärdigheten hos EU:s finanspolitiska regler om Frankrike, en kärnekonomi, fortsätter att överskrida underskottsgränserna utan konsekvenser.

Vad händer härnäst för Frankrike?

Copy link to section

Barniers nästa stora test är omröstningen om socialförsäkringens budget måndagen den 2 december.

Om regeringen åberopar artikel 49.3 i konstitutionen för att kringgå parlamentet kommer oppositionspartierna sannolikt att lämna in en misstroendeförklaring.

Huruvida Le Pens National Rally stämmer överens med vänstern för att störta regeringen återstår att se.

När marknaderna följer noga är insatserna höga. En regeringskollaps skulle fördjupa Frankrikes finanspolitiska utmaningar och riskera ytterligare finansiell instabilitet.

Den utspelade krisen tjänar också som en påminnelse om det bräckliga förhållandet mellan politik och ekonomi i euroområdet.

Denna artikel har översatts från engelska med hjälp av AI-verktyg och därefter korrekturlästs och redigerats av en lokal översättare.

Advertisement