IMF varnar för att Ukrainas finansieringsbehov kan öka med 20 miljarder dollar 2026-2027

IMF varnar för att Ukrainas finansieringsbehov kan öka med 20 miljarder dollar 2026-2027
Diya Poddar
11 sep. 2025, 15:13 EM
  • Regeringen räknar med 37,5 miljarder dollar, IMF föreslår en högre siffra.
  • USA:s bidrag faller under president Trump, som nu är EU:s största biståndsgivare.
  • IMF pressar Ukraina att skära ner på den svarta ekonomin, 30 procent av BNP.

Ukrainas budgetutsikter för de kommande åren är under granskning efter att Internationella valutafonden (IMF) uppskattat att landets finansieringsbehov för 2026 och 2027 kan vara upp till 20 miljarder dollar högre än de prognoser som Kiev har gjort.

Gapet i prognoserna uppstod under ett veckolångt IMF-uppdrag i Kiev, som fokuserade på extern finansiering när Ukraina förbereder sig för att begära ett nytt låneprogram.

Kriget mot Ryssland går in på sitt fjärde år och det finns inga tecken på en lösning, och samtalen belyser utmaningen att upprätthålla militär och ekonomisk stabilitet samtidigt som det internationella stödet utvecklas.

IMF:s och Kievs prognoser skiljer sig åt när det gäller finansieringsuppskattningar

Den ukrainska regeringen har hävdat att den behöver 37,5 miljarder dollar under två år för att täcka sina utgiftsbehov. IMF-personal uppskattar dock att siffran kan vara mellan 10 och 20 miljarder dollar högre.

Att stämma av dessa siffror är nödvändigt innan diskussionerna går vidare om att godkänna ett nytt låneprogram, eftersom IMF:s nuvarande paket på 15,5 miljarder dollar löper ut 2027.

Merparten av medlen från det befintliga paketet har redan betalats ut. Programmet var till en början uppbyggt utifrån antagandet att kriget skulle ta slut 2024.

Ukrainas premiärminister Julia Svyrydenko siktar på att få ett ersättningspaket godkänt av IMF:s styrelse före årets slut.

Beroendet av västliga allierade och skiftande givarstöd

När man väl har kommit överens om en siffra med IMF kommer båda sidor att vända sig till Ukrainas internationella partner för att mobilisera ytterligare finansiering. Detta kan visa sig vara svårt med tanke på förändringar i givardynamiken.

USA, som en gång var Kievs största finansiär i ett tidigt skede av den fullskaliga invasionen, har dragit ner på bidragen sedan Donald Trump återvände till Vita huset. Som ett resultat av detta har Europeiska unionen blivit den största biståndsgivaren.

Trots detta stöter Ukraina på hinder när det gäller att få fram de summor som behövs.

Eftersom militära utgifter fortfarande är en kritisk och oförutsägbar budgetpost har IMF betonat behovet av korrekt verifiering av soldatbetalningar, på grund av oro för att vissa mottagare kan vara oberättigade till maximala utbetalningar.

Villkor kopplade till IMF-stöd

IMF har varit Ukrainas tredje största fordringsägare under kriget, men dess stöd är förenat med villkor. Diskussionerna har inriktats på utgiftskontroller och ekonomiska reformer.

Medan långivaren har uppmuntrat Ukraina att öka skatteintäkterna, är Kiev fortfarande ovilligt att höja bördan för en befolkning som redan är sliten av konflikter.

I stället väntas IMF driva på för åtgärder som syftar till att krympa den svarta ekonomin, som Ukrainas regering uppskattar står för mer än 30 procent av BNP.

Detta, menar IMF, skulle kunna skapa en mer hållbar intäktsström utan att sätta ytterligare press på hushållen.

Nästa steg i biståndsförhandlingarna

Ukrainas finansministerium har bekräftat att diskussionerna med IMF:s personal har avslutats för tillfället och att samtalen kommer att fortsätta under de kommande veckorna.

Kabinettet väntas tillsammans med IMF presentera en reviderad siffra för behovet av extern finansiering redan nästa vecka. När en överenskommelse väl har nåtts kommer man att nå ut till allierade för att säkra åtaganden för att överbrygga klyftan.

IMF har avböjt att offentligt kommentera de pågående konsultationerna, medan Ukrainas finansministerium har betonat sin avsikt att upprätthålla en nära dialog.

Det slutliga resultatet kommer att vara avgörande för Kiev, som står inför den dubbla utmaningen att finansiera militära operationer och samtidigt säkerställa en bredare ekonomisk stabilitet.