EU presenterar sanktionspaket mot Israel på grund av oro för mänskliga rättigheter i Gaza

EU presenterar sanktionspaket mot Israel på grund av oro för mänskliga rättigheter i Gaza
Diya Poddar
17 sep. 2025, 16:28 EM
  • EU föreslår tullar och sanktioner på 5,8 miljarder euro mot israeliska ministrar på grund av människorättskränkningar i Gaza.
  • Planen skulle upphäva handelsavtalet på 16 miljarder euro, men möter motstånd från Tyskland, Italien, Österrike och Ungern.
  • Israel fördömer EU:s agerande och varnar för att det stärker militanta grupper när FN-samtalen om ett erkännande av Palestina närmar sig.

Europeiska unionen har lagt fram planer på att nedgradera handelsförbindelserna med Israel och införa sanktioner mot höga tjänstemän som svar på upptäckta brott mot de mänskliga rättigheterna i Gaza.

Åtgärderna, som tillkännagavs på onsdagen av EU:s utrikeschef Kaja Kallas, inkluderar tullar på israelisk import till ett värde av 5,8 miljarder euro och sanktioner mot den nationella säkerhetsministern Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Förslagen måste godkännas av alla medlemsländer, men de innebär en kraftig förändring i EU:s politik under EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som har fått allt mer kritik för sitt svar på Gazakonflikten.

EU planerar att upphäva handelsavtal värt 16 miljarder euro

EU-kommissionen har angett att de föreslagna tullarna kommer att upphäva delar av associeringsavtalet mellan EU och Israel, som undertecknades första gången 2000.

Åtgärderna skulle rikta in sig på 37 % av den israeliska exporten till blocket, till ett värde av cirka 16 miljarder euro 2024, och förväntas lägga till cirka 220 miljoner euro i extra kostnader.

Bryssel är också på väg att skära ned 14 miljoner euro i direkt stöd till israeliska projekt, samtidigt som man behåller finansieringen av Yad Vashem, Israels minnesmärke över Förintelsen, och fredsbyggande program.

Enligt Maroš Šefčovič, kommissionär med ansvar för handel, handlar diskussionen om mer än ekonomi och siffror, vilket återspeglar det politiska trycket inom blocket.

EU är fortfarande Israels största handelspartner, vilket understryker betydelsen av dessa planerade restriktioner.

Politisk opposition i EU:s medlemsländer

Förslagen har avslöjat djupa klyftor inom Europeiska unionen.

För att godkänna tullar krävs en kvalificerad majoritet av medlemsländerna, medan sanktionerna mot israeliska ministrar måste vara enhälliga.

Länder som Tyskland, Österrike, Italien och Ungern är fortfarande emot att vidta sådana åtgärder.

Tidigare försök av enskilda EU-huvudstäder att driva igenom liknande åtgärder misslyckades på grund av otillräckligt stöd i Europeiska rådet.

Trots dessa utmaningar använde von der Leyen ett nyckeltal i Strasbourg för att bekräfta att kommissionen kommer att gå vidare med förslag om tullar och sanktioner.

Åtgärderna kommer efter månader av protester i europeiska städer och upprepade uppmaningar från ledare som Spaniens premiärminister Pedro Sánchez om tuffare åtgärder.

Israels kraftfulla reaktion på EU:s förslag

Beskedet möttes av skarp kritik från Israel. Utrikesminister Gideon Sa'ar anklagade von der Leyen för att stärka terroristgrupper och sa i ett brev att sådana åtgärder i praktiken stärker organisationer som är ansvariga för det pågående våldet.

Israel har starkt motsatt sig alla handelspolitiska straffåtgärder och hävdat att de undergräver landets säkerhetsställning.

Dessa spänningar kommer samtidigt som EU-kommissionen också har lagt fram förslag om sanktioner mot medlemmar av Hamas.

EU-tjänstemän bekräftade att strategin var noggrant avvägd för att sätta press på den israeliska regeringen samtidigt som man undviker större skador på det israeliska samhället.

Tidsplan inför FN:s generalförsamling

Beslutet att presentera åtgärderna kommer bara några dagar före FN:s generalförsamling i New York.

Frankrikes president Emmanuel Macron väntas leda en förnyad satsning på att länder ska erkänna en palestinsk stat.

Både von der Leyen och Siim Kallas kommer att delta i sammankomsten, där EU:s interna splittring och externa positionering i konflikten sannolikt kommer att lyftas fram.

De planerade åtgärderna skulle, om de går igenom, utgöra ett av EU:s mest betydelsefulla ingripanden i dess handelsförbindelser och politiska förbindelser med Israel på över två decennier.

Trots starkt motstånd från flera viktiga medlemsländer är utgången fortfarande oviss.

För närvarande markerar förslagen en vändpunkt i blockets hantering av en konflikt som har omformat regionala och globala politiska debatter i mer än nio månader.