Arbetslösheten i Storbritannien når nästan femårig högstanivå när nyanställningarna saktar ner

Arbetslösheten i Storbritannien steg till en nästan femårig högstanivå under de sista tre månaderna av 2025, vilket understryker den ökande pressen på arbetsmarknaden när företag drog ner på anställningstakten som svar på högre anställningskostnader.

Officiella siffror från Office for National Statistics (ONS) visade att arbetslösheten steg till 5,2 % under tremånadersperioden fram till december, upp från 5,1 % under perioden fram till november.

Ökningen skedde parallellt med ett ytterligare fall i antalet anställda på företagens lönelistor, vilket förstärker tecknen på att företag blir alltmer försiktiga.

Antalet löneanställda minskade med 130 000 under året och med 46 000 under det sista kvartalet, uppgav ONS, vilket förlänger en nedåtgående trend som inleddes efter regeringens budget 2024.

Budgetpåverkan tynger arbetsgivare

Företag har upprepade gånger varnat för att högre anställningskostnader hämmar anställningsbeslut.

Finansminister Rachel Reeves första budget höjde arbetsgivarnas socialavgifter och höjde minimilönen, åtgärder som ONS menar har bidragit till en ”svag anställningsaktivitet”.

Liz McKeown, chef för ekonomisk statistik vid ONS, sa att arbetsmarknaden visar tecken på att mattas av.

”Antalet arbetstagare på lönelistorna föll ytterligare under årets sista kvartal, vilket speglar svag anställningsaktivitet, även om det är i stort sett oförändrat under den senaste månaden. Under samma period ökade arbetslösheten, och data visar att fler personer som stod utanför arbetsmarknaden nu aktivt söker jobb,” sade hon.

Antalet lediga platser har förblivit i stort sett stabilt sedan mitten av 2025, men då arbetslösheten stiger har antalet arbetssökande per ledig plats ökat till en ny nivå efter pandemin.

Uppsägningarna trendar också uppåt, enligt ONS.

Lönetillväxten mattas av trots styrka i offentlig sektor

Den genomsnittliga årliga lönetillväxten i ekonomin uppgick till 4,2 % under det sista kvartalet, men den siffran dolde en växande skillnad mellan olika sektorer.

Lönerna inom den offentliga sektorn ökade med 7,2 %, medan lönerna i den privata sektorn ökade med mer dämpade 3,4 %.

Den underliggande löneutvecklingen fortsatte att svalna.

Ordinarie lön exklusive bonusar ökade med 4,2 % under perioden oktober till december, ner från 4,4 % tidigare, medan den totala löneökningen inklusive bonusar saktade ner till 4,2 % från 4,6 %.

När inflationen tas med i beräkningen såg lönetillväxten betydligt svagare ut.

Den reala ordinarie lönen ökade med endast 0,8 %, den lägsta nivån sedan mitten av 2023.

”Lönetillväxten i den privata sektorn fortsätter att sakta ner och är på sin lägsta nivå på fem år”, sa McKeown och noterade att den höga löneökningen i den offentliga sektorn fortfarande påverkades av tidigare löneavtal.

Ungdomsarbetslöshet framstår som en kritisk punkt

Ekonomer menar att effekterna av stigande arbetskostnader fördelas ojämnt, där yngre arbetstagare står inför särskilda utmaningar.

Peter Dixon, seniorekonom vid National Institute of Economic and Social Research, sa att färska data tyder på att yngre arbetstagare i allt högre grad prisas ut från arbetsmarknaden.

En kraftig höjning av minimilönen under de senaste två åren har drivit upp arbetslösheten bland 18–24-åringar med mer än två procentenheter till omkring 14 %, enligt Dixon.

Med ytterligare en höjning av minimilönen för 18–20-åringar som väntas i april, över inflationsnivån, varnade han för att unga människor kan fortsätta ha svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden på kort sikt.

Arbetsmarknaden ”knakar”, säger investerare

Marknadsaktörer och investerare delade oron över arbetsmarknadens utveckling.

Jonathan Raymond, investeringsansvarig på Quilter Cheviot, sa att de senaste uppgifterna pekar på en arbetsmarknad under press.

”Efter en novembermånad då anställningsplaner lades på is på grund av budgeten, har saker och ting ännu inte kommit igång igen, vilket potentiellt belyser de långsiktiga effekterna av de ökade kostnader som företag har stått inför,” sade han.

Raymond tillade att stigande minimilöner, högre socialavgifter och osäkerhet kring reformer av anställningstryggheten tyngde affärsförtroendet och hade motverkat tidigare tecken på ekonomisk förbättring.

"Ekonomiska indikatorer började visa viss positivism, men det har utan tvekan raderats ut av dessa senaste data."

Förväntningar på räntesänkning stärks

Den försvagade arbetsmarknaden har stärkt förväntningarna på att Bank of England kommer att börja sänka räntan förr snarare än senare.

Penningmarknaden prissätter nu en sannolikhet på cirka 75 % för en räntesänkning till 3,5 % vid centralbankens möte i mars, upp från cirka 69 % föregående dag.

Investerare prissätter också fullt ut två räntesänkningar innan årets slut, vilket skulle sänka styrräntan till 3,25 %.

James Smith, ekonom för utvecklade marknader vid ING, sa att den senaste sysselsättningsrapporten håller Bank of England ”stadigt på spåret” för en sänkning i mars.

Även om han noterade att förlorade arbetstillfällen har varit koncentrerade till konsumentnära sektorer som hotell och restaurang, sa Smith att den bredare ekonomin fortfarande verkade mer motståndskraftig, med uppsägningar som bara stiger gradvis och ett stabiliserat antal lediga platser.