Dow tappar 800 punkter när stagflationspanik får Wall Street att störtdyka

Wall Street öppnade måndagen i en fortsättning av förra veckans massiva utförsäljning när Dow Jones tappade över 800 punkter i den tidiga handeln.

Indexen drogs ner av en dubbel smäll: olja som rusade förbi 100 dollar per fat på måndagsmorgonen och en förvärrad stagflationsoro efter fredagens förödande jobbrapport.

S&P 500- och Nasdaq-futures föll båda med över 1 procent, där finans- och industribolag ledde den inledande vågen av försäljningar.

Olja över 100 dollar per fat

Oljepriset bröt 100 dollar-strecket på måndagsmorgonen när spänningarna kring Iran visade inga tecken på att avta inför den nya veckan.

Brentoljan steg kraftigt, och oljepriset ligger nu på sin högsta nivå sedan 2022 och fortsätter att stiga i takt med att störningar i Hormuztrafiken förstärker effekterna.

För marknaderna är att oljan passerar tresiffrigt inte bara en rubrik; det är en direkt belastning på både företag och hushåll samtidigt, och handlare prisjusterar därefter.

I kölvattnet av en jobbrapport som visade att USA:s ekonomi tappade 92 000 jobb i februari, mot prognoser om en ökning med 50 000, kom oljeuppgången vid den sämsta tänkbara tidpunkten.

Arbetslösheten steg till 4,4 procent, samtidigt ökade lönerna med 3,8 procent år‑till‑år, vilket håller inflationen vid liv.

Dow avslutade förra veckan ned cirka 3 procent, dess brantaste veckonedgång sedan april 2025. Måndagsöppningen var inte en studs utan en bekräftelse på att utförsäljningen har fortsatt drivkraft.

Obligationsmarknaderna sänder samma budskap.

Den 10‑åriga amerikanska statsobligationsräntan steg till 4,19 procent på måndagsmorgonen, upp från 4,13 procent på fredagen, i takt med att statsobligationer såldes av världen över.

När räntorna stiger samtidigt som aktier faller signalerar det att investerare inte köper statspapper för säkerhet; de prisar in att inflationen förblir seg, snarare än att fly från aktier till obligationer.

Fed:s omöjliga dilemma

Måndagens marknadsrörelser speglar en central rädsla: Federal Reserve är fast, och alla vet om det.

Sänker man räntorna för att stödja arbetsmarknaden, ger man bränsle åt en oljeinducerad inflationsbrand.

Håller man räntorna medan jobben försvinner, riskerar man att framkalla den recession man försökt undvika. Ingen väg är enkel.

Marknadens vad om ränte­minskningar återspeglar denna handlingsförlamning. Handlare sätter för närvarande sannolikheten för en sänkning i juni till omkring 51 procent, kraftigt ned från tidigare förväntningar om flera sänkningar i år.

Analytikerna påpekade att inflationen redan är hög före de förväntade energiprischockerna, vilket sannolikt kommer att begränsa Fed från att genomföra ränte­sänkningar inom kort.

Den globala obligationsutförsäljningen förstärker budskapet.

Räntorna stiger i hela Europa och i Storbritannien när energischocken påverkar inflationsförväntningarna världen över.

Marknader som gick in i 2026 med förhoppningar om en koordinerad global lättnadscykel får i stället motsatsen: en synkroniserad åtstramning av finansiella villkor, driven inte av centralbankspolitik utan av geopolitisk kaos.

För tillfället riktas all uppmärksamhet mot fredagens PCE‑inflationssiffror, Fed:s föredragna mått, för tecken på policyflexibilitet.

Om de siffrorna bekräftar vad fredagen och måndagen pekar på kan berättelsen om en mjuklandning som höll marknaderna uppe inför 2026 vara officiellt över.