Hur tullar och teknik omformar Brasiliens ekonomi inifrån och ut

Brasiliens ekonomi skapar inte ofta rubriker. Men historien blir mer intressant för varje dag som går.

Inför trycket från mäktiga krafter utomlands och genomgripande förändringar på hemmaplan stakar landet ut en kurs som kan omdefiniera dess framtid.

Handelsspänningar med USA, förändrade arbetsmönster som drivs av teknik och djärva politiska val skriver om reglerna. Vad som händer härnäst kommer inte bara att forma Brasiliens tillväxt utan också påverka den globala handeln och arbetsmodellerna.

Hur djup är Brasiliens ekonomiska avmattning?

Nedgången på 0,74 % i Brasiliens ekonomiska aktivitetsindex i maj verkade chockerande. Analytiker förväntade sig nästan ingen förändring. Ändå visade årssiffran fortfarande en tillväxt på 3,16 % jämfört med maj 2024.

Centralbanken höjde sin referensränta, Selic, till 15 % i juni, den högsta på två decennier. Målet är att bekämpa inflationen, som envist ligger kvar över 3-procentsmålet, med press från en stark arbetsmarknad och höga offentliga utgifter.

Höga räntor innebär att lånen kostar mer, vilket bromsar företagens investeringar och konsumenternas utgifter. Den strama politiken kommer sannolikt att hålla i sig tills inflationen svalnar, vilket bromsar tillväxten.

Men Brasiliens ekonomi kämpar inte bara med interna faktorer. Externa chocker, särskilt USA:s tullar, bidrar till osäkerheten.

Vilken inverkan har USA:s tullar egentligen på Brasilien?

President Trumps beslut att införa en 50-procentig tull på många brasilianska produkter är en rubrik. Men den verkliga ekonomiska skadan är mer begränsad än den låter.

USA tar bara 12 procent av Brasiliens export, jämfört med 75 procent för Mexiko och Kanada. Kina är Brasiliens största köpare och står för 28 procent av exporten, nästan tre gånger så mycket som USA.

Trumps tullar utesluter nästan 700 produkter, inklusive flygplan, energi och apelsinjuice. Tullarna riktar sig främst mot råvaror som nötkött och kaffe. Experter förväntar sig att Brasilien kommer att hitta andra marknader för dessa varor med endast små prissänkningar.

Brasiliens handelsvolym är också mindre än många andra länders. Export och import utgör 36 % av BNP, ungefär hälften av nivån för grannar som Mexiko. Denna lägre öppenhet skyddar Brasilien något från handelschocker.

Ändå kommer inte alla regioner att klara tullarna lika. I nordost, som exporterar arbetsintensiva varor som färsk frukt och textilier, drabbas av en tull på hela 50 procent och kan drabbas av fler förlorade arbetstillfällen.

Regeringens förmåga att ge riktat stöd kommer att vara avgörande för att undvika djupare skador.

Varför håller Brasiliens arbetsmarknad på att glida under ytan?

Brasiliens informella arbetskraft växer, särskilt inom gig-arbete. Sedan Ubers ankomst 2014 har många brasilianare tagit appbaserade jobb inom leverans, samåkning och inrikestjänster.

Dessa jobb lovar flexibilitet men innebär ofta instabil inkomst och inget arbetsskydd.

Data från Brasiliens statistikbyrå visar att 77 % av apparbetarna är under 40 år och 59 % är svarta eller Pardo, vilket belyser hur gigekonomin förstärker långvariga ojämlikheter.

Arbetare utsätts för algoritmisk kontroll utan insyn, godtyckliga regler och försök från företag att störa facklig organisering.

Pandemin avslöjade dessa sårbarheter, eftersom leveransarbetare ansågs vara viktiga men förblev oskyddade. Strejkerna under 2020 lyfte fram krav på bättre löner, utrustning och transparens.

Som svar på detta banar Brasilien väg för en digital solidarisk ekonomi, en modell där arbetstagare äger och kontrollerar sina plattformar.

Kooperativ som Señoritas Courier och Liga Coop skapar alternativ till de stora teknikplattformarna. Denna modell fokuserar på demokratisk styrning, transparens och kollektivt ägande av data och teknik.

Dessa ansträngningar stöter dock på hinder. De saknar finansiering jämfört med stora företag och kämpar med organisatorisk komplexitet och rättslig osäkerhet. Utan politiskt stöd riskerar dessa modeller att förbli marginella.

Hur använder Lula tullarna för att stärka Brasiliens position?

President Luiz Inácio Lula da Silva har vägrat att böja sig för USA:s påtryckningar i samband med Bolsonaros rättegång och tullarna. Han insisterar på att förhandla som en jämlike och försvarar Brasiliens suveränitet.

Opinionsundersökningar visar att hans popularitet har ökat sedan tullarna, med 50,2 procent som nu stöder honom jämfört med 49,7 procent som ogillar. Samtidigt har 63 procent av brasilianarna en negativ syn på Trump.

Lula förvandlar konflikten till politiskt kapital på hemmaplan och pressar Brasilien att minska beroendet av USA. Han uppvaktar BRICS-partners och utökar banden med Kina, Indien och Sydostasien.

Kinas utrikesminister uttryckte nyligen starkt stöd för Brasiliens suveränitet och motstånd mot "oskäliga tullar".

Brasilien strävar också efter nya handelsavtal, bland annat med EU och Mercosur, i syfte att diversifiera exportmarknaderna och minska sårbarheten för ensidiga amerikanska åtgärder.

Hur ser Brasiliens ekonomiska framtid ut?

Brasilien har hamnat i kläm mellan interna och externa utmaningar men visar motståndskraft genom diversifiering och innovation.

Ekonomins avmattning på grund av höga räntor och tullar är verklig men hanterbar. Den begränsade andelen av USA:s handel och de växande banden med Kina dämpar slaget.

När det gäller arbetskraft ger gigekonomins tillväxt upphov till sociala risker, men ger också upphov till innovativa kollektiva modeller som skulle kunna omforma arbetet om de fick tillräckligt med stöd.

Lulas regering kommer att behöva backa upp dessa modeller med tydliga rättsliga ramar och finansiering.

Politiskt rör sig Brasilien mot en mer multipolär utrikespolitik, mindre beroende av USA.

Detta skifte ger större förhandlingsstyrka men kommer med utmaningen att balansera relationer med mäktiga men ibland konkurrerande partner.

Investerare och konsumenter bör se Brasilien inte bara som ett land som drabbats av tullar eller inflation, utan som en nation som omformar sin ekonomi och arbetsmarknad på sina egna villkor.

Berättelsen handlar inte bara om kamp utan om nya former av ekonomiskt samarbete och en strategisk omorientering som kan forma Latinamerikas framtid.