Trump-administrationen funderar över att ta andelar i Intel, aktierna faller

Trump-administrationen talar om att ta ungefär 10 procent av aktierna i Intel. Om det händer skulle det göra regeringen till en av de största aktieägarna i företaget.

En Bloomberg-rapport citerade personer med insyn i ärendet som sa att diskussionerna fortfarande pågår och att ingenting är klart ännu.

Idén kommer från Chips and Science Act, som är tänkt att öka chiptillverkningen i USA och minska beroendet av Asien.

Intel har redan fått cirka 10,9 miljarder dollar enligt lagen, det mesta för kommersiell produktion, en del för försvarsprojekt.

Nu tittar tjänstemän på om en del eller hela dessa pengar kan bli en andel i företaget istället för att bara betalas ut i kontanter kopplade till milstolpar.

Det är ännu inte klart exakt hur det skulle fungera eller vad det skulle innebära för Intel från dag till dag.

Med Intels nuvarande marknadspris skulle en andel på 10% uppgå till cirka 10,5 miljarder dollar.

Det är ungefär i linje med det belopp som företaget redan har fått enligt Chips Act, vilket har fått vissa att föreslå att det kan bli ett direkt utbyte av statlig finansiering mot aktier.

Tjänstemän varnar dock för att ingenting är slutgiltigt och att detaljerna i en eventuell plan fortfarande är mycket oklara.

Rättvisa som industripolitik

Om det går igenom skulle planen innebära ett stort avsteg från Washingtons vanliga roll som regulator och anhängare av privata företag.

Regeringen har länge erbjudit lån, skattelättnader och bidrag till strategiska industrier, men att ta direkt ägande i ett stort företag är extremt sällsynt förutom i krigstid eller nödräddningsaktioner.

Förra månaden sa Pentagon att de skulle ta en preferensaktieandel på 400 miljoner dollar i MP Materials, en gruvarbetare för sällsynta jordartsmetaller i Kalifornien, för att stödja kritiska leveranskedjor.

Det draget gjorde försvarsdepartementet till företagets största aktieägare och antydde att administrationen är villig att använda eget kapital som ett verktyg för industripolitik.

Hur reagerade investerarna?

Nyheten om att något liknande skulle kunna hända hos Intel skakade om marknaderna.

Efter att rapporter om samtalen kom ut förra veckan steg Intels aktier med 23%, vilket är den största ökningen sedan februari, då investerare satsar på att statligt stöd kan stabilisera företagets finanser och cementera dess roll i USA:s halvledarstrategi.

Intel-aktien föll med 5% under måndagens session, men det är fortfarande långt över där det var i början av augusti.

För administrationen skulle varje drag på Intel få både ekonomiska och geopolitiska konsekvenser.

Halvledartillverkning har blivit en viktig front i den växande tekniska rivaliteten mellan USA och Kina, där Washington driver på för att återta sin ledning inom avancerad chipteknik.

Intel, som brukade dominera den globala marknaden, har hamnat efter Taiwans TSMC och Sydkoreas Samsung. Federala tjänstemän säger att det är avgörande för den långsiktiga nationella konkurrenskraften att stödja företaget.