Danmark står inför en ny drönarinvasion på viktig militär flygbas

Danmark står inför sin allvarligaste säkerhetsutmaning på flera år efter att en rad drönarintrång stört verksamheten på flygplatser och militärbaser, vilket fick myndigheterna att höja beredskapsnivåerna till de högsta på ett decennium.

Även om regeringen inte har namngett någon av de skyldiga, har statsminister Mette Frederiksen varnat för att händelserna liknar hybridattacker och kopplar dem till Rysslands bredare försök att destabilisera Europa.

Moskva har förnekat all inblandning.

Upprepade drönarobservationer nära kritisk infrastruktur

Den senaste incidenten inträffade sent på fredagen när en eller två drönare bröt sig in i luftrummet över Karups flygplats, Danmarks största flygvapenanläggning.

Enligt TV2 satte de väpnade styrkorna in "flera kapaciteter" för att bekämpa drönarna, även om ytterligare detaljer undanhölls.

Drönarna störde inte kommersiella flygningar, eftersom Karups civila verksamhet är begränsad.

Karup-incidenten följde på en rad drönarobservationer tidigare i veckan.

Köpenhamns flygplats – Nordens mest trafikerade flygplats – tvingades stänga i flera timmar på måndagen efter att stora drönare tagit sig in i landets luftrum.

Fem mindre flygplatser, både civila och militära, stängdes också tillfälligt.

Ålborgs flygplats stängdes sent på torsdagen, vilket ledde till inställda flygningar, även om inga drönare i slutändan bekräftades i det fallet.

Polisen rapporterade att de tog emot mer än 500 drönarrelaterade samtal under en enda 24-timmarsperiod, även om många visade sig vara falska larm.

I ett fall identifierades vad som troddes vara en drönare över Billunds flygplats senare som en ljusstark stjärna. Den stora mängden rapporter understryker dock det förhöjda beredskapsläget.

Hybridattacker och regionala säkerhetsproblem

Statsminister Frederiksen beskrev händelserna som "den allvarligaste attacken mot dansk kritisk infrastruktur hittills" och uppmanade medborgarna att förbereda sig för ytterligare hybridhot, inklusive sabotage, cyberattacker och störningar i undervattenskablar.

Försvarsminister Troels Lund Poulsen karakteriserade intrången som "hybridattacker med olika typer av drönare".

Incidenterna är inte begränsade till Danmark. Polen, Estland och Rumänien har också rapporterat kränkningar av luftrummet denna månad, vilket underblåser misstankar om att Ryssland undersöker Natos försvar.

Tysklands utrikesminister Johann Wadephul sade till Bloomberg TV att aktiviteten kan vara ett medvetet försök av president Vladimir Putin att testa västvärldens beslutsamhet.

Medan Danmark har avstått från att åberopa Natos artikel 4, som skulle kunna utlösa en samordnad allierad aktion, har tjänstemän haft nära samråd med europeiska partners.

Sverige har erbjudit sig att bidra med anti-drönarkapacitet för att stärka det danska försvaret inför ett toppmöte i Köpenhamn nästa vecka, där europeiska ledare kommer att diskutera hybridkrigföring och säkerhetsåtgärder.

Ekonomiska och politiska insatser

Drönarincidenterna kommer samtidigt som Danmark fördjupar sitt stöd till Ukraina och nyligen utlovade ett stödpaket på 2,7 miljarder kronor (423 miljoner dollar) för att stärka Kievs försvarsindustri.

Köpenhamn har också köpt långdistansrobotsystem som kan slå mot mål i Ryssland.

Analytiker menar att dessa åtgärder kan ha gjort Danmark till ett mål för hybridvedergällning.

På hemmaplan möter regeringen kritik för sin hantering av intrången, med frågor om varför obehöriga drönare kunde fungera ostört i timmar.

Den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten har bedömt risken för spionage och sabotage som "hög" och noterar likheter med hybridkrigföring som ses på andra håll i Europa.

Myndigheterna undersöker nu ett initiativ för en "drönarvägg" tillsammans med EU-partner, som syftar till att utveckla avancerade detekterings- och avlyssningssystem längs blockets östra flank.