Ett proeuropeiskt parti vinner valet i Moldavien med 50 procent av rösterna

Ett proeuropeiskt parti vinner valet i Moldavien med 50 procent av rösterna
Diya Poddar
29 sep. 2025, 10:36 FM
  • Moldaviens PAS fick 50 procent av rösterna och säkrade en majoritet i parlamentet.
  • Oppositionsledaren Igor Dodon utropade sig till segrare och uppmanade till protester.
  • 12 000 väljare från Transnistrien drabbades av resor och förseningar vid vallokalerna.

Moldaviens proeuropeiska parti för handling och solidaritet (PAS), som leds av president Maia Sandu, kommer att bilda en majoritetsregering efter att ha säkrat 50 procent av rösterna i ett parlamentsval som är nära knutet till landets framtida relation med EU.

Med de flesta av de 1,6 miljoner rösterna räknade har PAS dragit ifrån långt före det pro-ryska Patriotiska valblocket, som fick mindre än 25 procent.

Omröstningen präglades av ökade säkerhetsrisker, anklagelser om rysk inblandning och uppmaningar till protester från oppositionsgrupper, vilket understryker den bräckliga balans som Moldavien står inför mellan europeisk integration och ryskt inflytande.

Resultaten bekräftar majoritet för PAS

Enligt tidiga resultat beräknas PAS vinna 55 av de 101 platserna i parlamentet, tillräckligt för att regera utan att bilda allianser.

Fyra år tidigare fick partiet 52,8 procent av rösterna och den här gången stärkte det sin ställning ytterligare.

Valdeltagandet uppgick till 52 procent, vilket är högre än i de senaste valen. Det pro-ryska blocket lett av Igor Dodon förblev långt efter, även om Dodon hävdade seger innan några resultat officiellt tillkännagavs.

Dodon uppmanade till protester utanför parlamentet i huvudstaden Chisinau och uppmanade oppositionsanhängare att demonstrera vid lunchtid på måndagen.

Han hävdade att PAS-regeringen borde lämna makten omedelbart, trots att inga vallokalsundersökningar hade stött hans påståenden.

Säkerhetsincidenter och bombskräck

Den spända stämningen under valet underströks av flera bomblarm från vallokalerna, inte bara i Moldavien utan också i Italien, Rumänien, Spanien och USA, där moldavier utomlands röstade.

Enligt en BBC-rapport greps tre personer i Moldavien för att ha planerat oroligheter dagen efter att vallokalerna stängde.

Polisen rapporterade också om gripanden kopplade till påstådd ryskstödd desinformation och försök att destabilisera landet.

Vissa personer anklagades för att ha genomgått skjutvapenträning i Serbien för att samordna oroligheter.

En utredning avslöjade bevis för att betalningar erbjudits för att sprida pro-rysk propaganda och falska nyheter.

Inne i vallokalerna installerades kameror över valurnorna för att säkerställa insyn.

Valövervakare bekräftade att filmerna skulle granskas om några överträdelser rapporterades.

Valdeltagande och utmaningar i Transnistrien

Moldaviens utbrytarregion Transnistrien, där ryska trupper fortfarande är stationerade, spelade också en roll i valet.

Invånarna i enklaven har moldaviska pass, men valdeltagandet var betydligt lägre än tidigare år, med drygt 12 000 personer som röstade.

Många var tvungna att resa mer än 20 km för att nå vallokalerna på andra sidan den administrativa gränsen.

Köer av bilar sågs sträcka sig i fjärran, medan moldavisk polis kontrollerade dokument och fordon innan de kom in.

En del väljare från regionen klagade över förseningar på grund av bomblarm, som tvingade dem att byta vallokal.

Andra anklagade myndigheterna för att medvetet göra det svårare för dem att rösta.

EU:s framtid står på spel

Sandu, som vann omvalet i november förra året, hade varnat för "massiv rysk inblandning" innan vallokalerna öppnade och beskrev omröstningen som avgörande för Moldaviens demokrati och dess framtid i EU.

Moldavien beviljades status som kandidatland till EU 2022 kort efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Medan PAS-anhängare ser resultatet som en bekräftelse på en pro-europeisk väg, hävdar oppositionella röster i Transnistrien och det patriotiska valblocket att regeringen har misslyckats med att hålla sina löften.