Nobelpriset 2025: hur dessa forskare förvandlade kvantteorin till verklighet

Nobelpriset i fysik 2025 har tilldelats John Clarke, Michel H. Devoret och John M. Martinis för upptäckter som fört kvantmekaniken från teori till konkreta kretsar.

Deras arbete med makroskopisk kvantmekanisk tunnling och energikvantisering i elektriska kretsar har lagt grunden för nästa generations teknologier som kvantdatorer, kryptografi och sensorer.

Priset, som tillkännagavs av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm tisdagen den 7 oktober 2025, uppmärksammar upptäckter som överbryggar kvantfysikens mikroskopiska värld med verkliga tillämpningar inom databehandling och kommunikation.

Kvantupptäckter som driver modern teknik

Den prisbelönta forskningen fokuserar på hur kvantmekanik, när den väl var begränsad till atomära och subatomära partiklar, kan manifestera sig i synliga och mätbara kretsar.

Clarke, Devoret och Martinis arbete visade att kvantbeteende som tunnling och energikvantisering kan ske i supraledande kretsar – samma princip som ligger bakom utvecklingen av kvantbitar som används i kvantdatorer.

Enligt Nobelkommittén för fysik har dessa upptäckter blivit avgörande för att främja "nästa generations kvantteknologi".

Enheter som drivs av kvantprinciper ligger nu till grund för krypteringssystem, ultrakänsliga sensorer och plattformar för databehandling med hög hastighet.

De upptäckter som gjordes för årtionden sedan fortsätter att påverka den globala forskningen inom kvantteknik, som har blivit central för den tekniska kapplöpningen mellan stora ekonomier.

Kvantdatorer som bygger på sådana principer håller redan på att utvecklas av ledande teknikföretag och forskningsinstitutioner.

Från teori till tillämpning: ett sekel av kvantevolution

Kvantmekaniken, som utvecklades i början av 1900-talet, lade grunden för digital teknik genom uppfinningen av transistorer – små omkopplare som driver datorchips.

Nobelkommittén framhöll att transistorerna revolutionerade elektroniken, men att 2025 års fysikpris hedrar en övergång till "makroskopiska kvantsystem" som rör sig bortom klassiska gränser.

Detta innebär att kvantfenomen – som tidigare bara kunde observeras i de minsta skalorna – nu kan konstrueras för att fungera i enheter av vardaglig storlek.

Genombrotten av Clarke, Devoret och Martinis representerar en av de mest praktiska utvidgningarna av kvantteorin sedan starten, och möjliggör snabbare, säkrare och kraftfullare digitala system.

Olle Eriksson, ordförande i Nobelkommittén för fysik, beskrev årets pris som ett erkännande av "hundraårig kvantmekanik som bjuder på nya överraskningar och nytta".

I sina kommentarer betonade han att dessa principer fortfarande är avgörande för innovation inom olika branscher.

Fortsätter Nobels tradition av transformativ vetenskap

Förra årets Nobelpris i fysik gick till John J. Hopfield och Geoffrey Hinton för grundläggande upptäckter som möjliggjort maskininlärning med artificiella neurala nätverk – en länk mellan fysik och artificiell intelligens.

2025 års pris bygger vidare på den traditionen genom att hedra vetenskapliga milstolpar som sträcker sig långt bortom den akademiska världen till den kommersiella och digitala sfären.

Kungliga Vetenskapsakademien inledde veckan med att dela ut Nobelpriset i medicin på måndagen, som delas av Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för att ha identifierat regulatoriska T-celler som skyddar immunförsvaret.

Kemipriset kommer att följa den 8 oktober, medan litteratur, fred och ekonomi kommer att tillkännages den 9, 10 respektive 13 oktober.

Varje Nobelpris innehåller en prissumma på 11 miljoner svenska kronor (cirka 1,03 miljoner INR), med den formella presentationen planerad till den 10 december i Stockholm – årsdagen av Alfred Nobels död.

Nobelprisen, som instiftades av den svenske uppfinnaren Alfred Nobel, uppmärksammar personer och organisationer vars arbete ger "den största nyttan för mänskligheten".

Över ett sekel sedan starten fortsätter de att fira forskning som omdefinierar gränserna för mänsklig kunskap och förändrar det globala vetenskapliga landskapet.