EU lägger USA:s handelsavtal på is som svar på Trumps hot om Grönland

Ett länge förhandlat handelsavtal mellan USA och Europeiska unionen har satts på obestämd tid efter att Europaparlamentet beslutat att frysa ratificeringsprocessen som svar på president Donald Trumps ökande hot om att ta över Grönland.

Europaparlamentets handelskommitté beslutade på onsdagen att skjuta upp ratificeringsomröstningen på obestämd tid, ett drag som sätter avtalets framtid i tvivel och understryker allvaret i den politiska kris som nu drabbar transatlantiska relationer.

Beslutet följer på Trumps ultimatum i helgen att han skulle införa omfattande tullar på flera europeiska länder om inte USA tillåts förvärva Grönland, ett semiautonomt territorium i Danmark och medlem i Europeiska unionen, genom den danska staten.

Grönlandstvisten sätter stopp för handelsprocessen

Handelsavtalet, som nåddes med Washington i juli förra året, har fastnat i vad EU-tjänstemän beskriver som en aldrig tidigare skådad upptrappning över Grönland.

Trump har lovat att införa tullar på flera europeiska länder och hävdar att ekonomiskt tryck är nödvändigt för att tvinga fram förhandlingar om öns överlämning till amerikansk kontroll.

"Genom att hota en EU-medlemsstats territoriella integritet och suveränitet och genom att använda tullar som ett tvångsmedel, undergräver USA stabiliteten och förutsägbarheten i EU-USA:s handelsrelationer," sade Bernd Lange, ordförande för Europaparlamentets handelsutskott, i ett uttalande.

"Vi har inte haft något annat val än att avbryta arbetet" med handelsavtalet, tillade Lange.

Kommitténs åtgärd stoppar i praktiken den lagstiftningsprocess som krävs för att slutföra avtalet, även om delar av avtalet redan har genomförts provisoriskt.

Detaljer om det fördröjda avtalet

Handelsavtalet, som slöts förra sommaren, var utformat för att förhindra ett bredare handelskrig mellan EU och USA.

Den införde en tull på 15 % på de flesta EU-varor som kommer in i USA i utbyte mot ett åtagande att avskaffa alla tullar på amerikanska industrivaror och utvalda jordbruksprodukter som skeppas till Europa.

Vid den tiden sågs EU:s eftergifter allmänt som ett pragmatiskt försök att stabilisera de ekonomiska banden med Washington, särskilt eftersom blocket försökte bevara USA:s säkerhetsgarantier medan Ryssland fortsatte sitt krig i Ukraina.

Avtalet kräver dock fortfarande formellt godkännande av Europaparlamentet för att bli permanent.

Det sista steget är nu pausat, och flera lagstiftare har öppet ifrågasatt om ratificeringen överhuvudtaget bör genomföras under rådande omständigheter.

Växande europeisk motreaktion

Trumps ultimatum om Grönland har intensifierat den långvariga kritiken inom Europa om att handelsavtalet oproportionerligt gynnade USA.

Till och med vissa lagstiftare som tidigare stödde avtalet har sagt att parlamentet inte kan godkänna det medan Washington använder tullar för att pressa en EU-medlemsstat om territoriell suveränitet.

Trump har sagt att en tull på 10 % på import från åtta europeiska länder träder i kraft den 1 februari, med en höjning till 25 % i juni, om inte förhandlingarna leder till det han beskrivit som "köpet av Grönland."

Europaparlamentets beslut var allmänt efterlängtat. Höga lagstiftare från de största politiska grupperna hade föreslagit att skjuta upp omröstningen på lördagen, strax efter Trumps tullutlåtande, vilket signalerade att tålamodet i Bryssel hade tagit slut.

Europeiska ledare förbereder nu ett bredare svar. Regeringscheferna är planerade att mötas i Bryssel på torsdag för att diskutera nästa steg, inklusive potentiella motåtgärder om USA fullföljer sina tullhot.

Alternativ som övervägs inkluderar vedergällningstullar på amerikanska varor till ett värde av upp till 93 miljarder euro (109 miljarder dollar), samt möjlig användning av EU:s så kallade anti-tvångsinstrument.

Den mekanismen skulle tillåta blocket att begränsa amerikanska företags tillgång till EU-marknaden, begränsa utländska investeringar och införa ytterligare avgifter eller handelshinder.

Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen visade en bestämd ton i sina uttalanden till EU-lagstiftare tidigare på onsdagen.

"Europa föredrar dialog och lösningar – men vi är fullt beredda att agera, om det behövs, med enighet, brådska och beslutsamhet," sade von der Leyen.