Trumps tullstorm: Hur asiatiska marknader reagerar på ett handelskrig utan något slut i sikte

Det blir svårare och svårare att hålla jämna steg med de senaste tullarna som införs ömsesidigt av varje land.

USA:s president Donald Trump har infört omfattande avgifter på nästan alla handelspartner, inklusive några av USA:s närmaste allierade i Asien.

Hittills har Kina drabbats hårdast med en tull på 104 % på de flesta exportprodukter, Japan står inför en generell tull på 24 % med ytterligare 25 % tullar på bilar, medan Sydkorea också är föremål för 25 % tullar på stål, bilar och allmänna varor.

Den verkliga historien ligger i hur dessa asiatiska ekonomier reagerar och varför deras reaktioner kan forma nästa decennium av global handel.

Kina backar inte

Kina drabbades hårdast och reagerade snabbast.

Dagar efter att USA införde en tull på 104 % på nästan alla kinesiska varor, svarade Peking med 84 % tullar på amerikansk import och ytterligare exportkontroller på amerikanska företag.

Kina förbjöd också affärer med flera amerikanska företag och betecknade dem som "otillförlitliga enheter".

Det har inte gjorts några försök att återuppta samtalen. Kinesiska tjänstemän säger att Washington använder "hot och utpressning" och att Kina kommer att "kämpa till slutet."

Den här retoriken är inte ny, men den matchas nu av policy.

Peking väger enligt uppgift ytterligare restriktioner för kritiska material som sällsynta jordartsmetaller, gallium och germanium, som är avgörande för amerikansk försvars- och elektroniktillverkning.

Det som gör denna upptrappning annorlunda är att Kina inte längre försöker lugna marknaderna.

Statliga medier och nationalistiska bloggare framställer konflikten som en suveränitetsfråga, inte bara handel.

Denna förändring i hållning är viktig.

Det minskar utrymmet för förhandling och ökar chanserna att detta blir en långsiktig spricka i relationerna mellan USA och Kina.

Inhemskt är Kinas ekonomi redan under press.

Yuanen har sjunkit till rekordlåga nivåer.

CSI 300-indexet har fallit med 8,4 % sedan årsskiftet.

Exportdrivna tillverkare längs Kinas kust står inför djup osäkerhet.

Ändå verkar Peking villig att absorbera den ekonomiska träffen för att försvara sin position.

Japan använder diplomati men är under press

Japan var också snabb att agera. Premiärminister Shigeru Ishiba ringde Trump inom några timmar efter att tulltillkännagivandet hade meddelats.

De två kom överens om att hålla dialogen öppen, och Japan utsåg ekonomisk minister Ryosei Akazawa att leda förhandlingarna.

USA har svarat positivt och gett Japan prioritet i samtalen.

Japans budskap är att dessa tullar är oförenliga med handelsavtalet mellan USA och Japan.

Tjänstemän säger att de kommer att driva på deras granskning och eventuella tillbakadragande.

Samtidigt undviker Japan hot eller offentliga repressalier.

Men bakom kulisserna förbereder Japan sig för en hård förhandling.

USA har redan gjort det klart att de vill ha mer tillgång till Japans jordbruks- och industrimarknader.

Japan är den största utländska direktinvesteraren i USA, och de använder det faktumet som hävstång.

Men det möter också ett svårt hemligt samtal.

Japans aktiemarknad har fallit nästan 25 % sedan toppen i juli 2024.

Bilsektorn, som är huvuddelen av Japans export, påverkas direkt.

Vissa oppositionslagstiftare trycker på för ett hårdare svar.

Regeringen har hittills gjort motstånd i hopp om att lösa problemet genom tyst diplomati.

Sydkorea satsar på samtal, inte hot

Sydkorea har en helt annan inställning.

Tillförordnad president Han Duck-soo sa till CNN att hans land inte skulle gå med Kina eller Japan för att trycka tillbaka mot tullarna.

Istället har han valt dialog framför konfrontation.

Han skickade en handelsdelegation till Washington inom några dagar efter tulltillkännagivandet och erbjöd samarbetsområden, inklusive skeppsbyggnad, energi och att minska Sydkoreas handelsöverskott på 55,7 miljarder dollar med USA.

Sydkorea drabbades också hårt.

Dess bil- och stålindustri står inför tullar på 25 %. För att dämpa slaget har regeringen ökat det ekonomiska stödet till biltillverkare från 13 biljoner till 15 biljoner won (10 miljarder dollar) och tillfälligt sänkt skatterna på fordonsinköp.

Detta svar formas av mer än ekonomi.

Sydkorea är beroende av USA för försvar och har inte råd att politisera relationen medan spänningarna med Nordkorea är fortsatt höga.

Trump har redan kopplat handel till militärt samarbete, vilket tar upp frågan om Sydkoreas ekonomiska bidrag till värd för 28 500 amerikanska soldater.

Hans tillvägagångssätt har fått beröm i Washington.

Amerikanska tjänstemän har beskrivit Sydkoreas räckvidd som mätt och konstruktiv.

Men beslutet att inte konfrontera Trump har väckt kritik på hemmaplan.

Vissa lagstiftare säger att Han är för passiv.

Med valet i juni kan detta bli en politisk skuld.

Hur reagerar marknaderna?

De asiatiska börserna föll kraftigt när tullarna trädde i kraft.

Japanska Nikkei sjönk med 3,9 % samma dag som tullarna aktiverades.

Hongkongs Hang Seng-index föll med mer än 3%. Offshore-yuanen slog rekordlåg.

Men dessa siffror kanske inte ens återspeglar de långsiktiga förändringar som nu pågår.

Det som händer är inte bara en handelskamp utan en omställning.

USA behandlar inte längre allierade annorlunda än rivalerna.

Trumps tullar gäller nästan över hela linjen.

Länder som Sydkorea och Japan, som länge setts som säkra från ekonomisk press, uppmanas nu att göra eftergifter för att behålla sin marknadstillgång.

Detta tvingar fram en ny typ av beslut.

Anpassa dig till USA och absorbera ekonomiska kostnader, eller tryck tillbaka och riskera ytterligare straff.

I slutet av dagen finns det ingen tydlig utgång från tullstoppet.

Trump har kopplat handel till bredare frågor som militära allianser, teknikkontroll och nationell säkerhet.

Förhandlingar kan leda till undantag eller justeringar, men USA kräver mer än tullsänkningar. Den vill ha strukturella förändringar.

Kina har valt den andra vägen.

Sydkorea och Japan försöker det första. Varje väg kommer med konsekvenser.