Europeiska försvarsaktier störtdyker när USA ansluter sig till Israel i Iran-attacker

Europeiska försvarsaktier störtdyker när USA ansluter sig till Israel i Iran-attacker
Diya Poddar
23 juni 2025, 14:29 EM
  • Rheinmetall sjönk 1,7 procent, Saab 1,3 procent och Thales 0,8 procent i den tidiga handeln.
  • Iran hotar att stänga Hormuzsundet, vilket väcker oro för oljeförsörjningen.
  • Olje- och gasaktier steg mitt i spänningarna i Mellanöstern, medan de bredare europeiska indexen öppnade lägre.

En våg av försäljningar drabbade europeiska försvarsaktier på måndagen, när investerare reagerade på att USA inledde samordnade militära angrepp mot iranska kärntekniska anläggningar i Fordo, Isfahan och Natanz.

Upptrappningen följde på president Donald Trumps tillkännagivande i fredags att ett beslut om militärt ingripande skulle fattas "inom de närmaste två veckorna".

Det snabba genomförandet av det beslutet under helgen utlöste volatilitet på de globala marknaderna, där utförsäljningen i Europas försvarssektor stod i skarp kontrast till uppgångarna i flera USA-noterade försvarsaktier.

Tyska, svenska och franska försvarsaktier leder förlusterna

De stora europeiska försvarsentreprenörerna såg kraftiga nedgångar när handeln öppnade den 10 juni.

Tyska Rheinmetall sjönk 4,13 procent i den tidiga handeln, medan svenska Saab föll 3,25 procent. Frankrikes Thales föll också med cirka 5,40%.

Andra namn följde samma nedåtgående trend. Aktierna i Hensoldt och RENK Group i Tyskland noterade också förluster.

Italiens Leonardo och Frankrikes Thales förblev bland dagens största nedgångar.

Polens Lubawa gick dock emot mönstret och steg med 3,5% i den tidiga handeln, vilket gjorde det till den enda större regionala försvarsaktien som handlades högre.

Amerikanska försvarsaktier stiger efter Irans flyganfall

Medan de europeiska försvarsaktierna rasade, rapporterade flera USA-baserade försvarsföretag blygsamma uppgångar före marknaden.

Aktierna i RTX Corporation och Northrop Grumman steg med 0,53% respektive 0,62%, medan L3Harris och General Dynamics ökade med 0,34% respektive 0,90%.

Lockheed Martin såg en ökning med 0,42%. Boeing och General Electric, båda med en mer diversifierad verksamhet, var de enda amerikanska försvarsjättarna på minus.

De amerikanska flyganfallen involverade utplacering av GBU-57 Massive Ordnance Penetrators, utvecklade av Boeing.

Bomberna avfyrades med hjälp av Northrop Grummans B-2 bombplan, vilket understryker den amerikanska försvarssektorns direkta inblandning i offensiven.

Geopolitiska risker skakar globala marknader och valutor

De USA-ledda attackerna ökade oron för en bredare konflikt i Mellanöstern.

Irans parlament svarade med att enligt uppgift godkänna stängningen av Hormuzsundet – en viktig maritim flaskhals för den globala oljehandeln.

Analytiker vid Maybank varnade för att ett sådant drag skulle kunna få Iran att lämna icke-spridningsavtalet och upphöra med samarbetet med Internationella atomenergiorganet IAEA.

På valutamarknaderna stärktes den amerikanska dollarn. Dollarindexet steg 0,3 procent vid 8:25-tiden i London.

Samtidigt förblev traditionella säkra tillflyktsorter som den schweiziska francen oförändrade, och den japanska yenen försvagades avsevärt och föll 0,7 % mot dollarn, 0,5 % mot euron och 0,7 % mot pundet.

Bank of Americas analytiker noterade att Japans beroende av olja från Mellanöstern – över 90 procent av dess import – gör yenen särskilt känslig för regionala konflikter.

De tillade att USD/JPY kan fungera som en säkring mot ytterligare upptrappning.

Bredare marknadspåverkan och oro för oljan

Över hela Europa öppnade de stora indexen lägre. Frankrikes CAC 40 ledde förlusterna, ned 0,99%, medan Tysklands DAX sjönk 0,88% och Italiens FTSE MIB tappade 1,32%.

Det paneuropeiska Stoxx 600-indexet sjönk med 0,62%, med de flesta sektorer i rött förutom olja och gas, som såg vissa uppgångar till följd av stigande råoljepriser.

Jeeptillverkaren Stellantis såg en särskilt kraftig rörelse och föll med 1,47% efter att ha tillkännagivit en ny ledningsgrupp under vd Antonio Filosa.

På marknaderna i Asien och Stillahavsområdet dämpades sentimentet också av geopolitiska spänningar, där oljeimporterande ekonomier som Japan, Sydkorea och Indien stod inför ökat tryck på grund av energiprisvolatilitet.