Brasilien står inför en dyster finanspolitisk framtid med en skuld som beräknas överstiga 100 % av BNP

Brasilien står inför en dyster finanspolitisk framtid med en skuld som beräknas överstiga 100 % av BNP
Noris Soto
25 juni 2025, 17:46 EM
  • Brasiliens finanspolitiska mål för 2026 anses vara "ouppnåeliga" enligt den nuvarande politiken, varnar den senatanknutna IFI.
  • Statsskulden beräknas uppgå till 100 % av BNP fram till 2030 och öka till nästan 125 % fram till 2035.
  • Det krävs brådskande strukturreformer för att bromsa utgiftsökningen och stabilisera de offentliga finanserna.

Brasiliens finanspolitiska bild försämras snabbt, enligt en skarp bedömning från Independent Fiscal Institution (IFI), en teknisk rådgivningsorganisation som är knuten till den federala senaten.

IFI:s 101:a finanspolitiska övervakningsrapport (RAF) indikerar att om den nuvarande trenden för de offentliga finanserna fortsätter kommer de finanspolitiska mål som fastställts för 2026 att bli "ouppnåeliga".

Rapporten belyser landets försämrade budgetsituation och säger att det finns ett "brådskande" behov av strukturella finanspolitiska förändringar.

Utan den kommer Brasilien att drabbas av en växande statsskuld, ökat skattetryck och en minskning av regeringens förmåga att investera.

Enligt IFI krävs brådskande åtgärder för att skydda landets finanspolitiska ramverk och förhindra att skuldsättningen ökar.

Primära underskotts- och utgiftstrender driver på skuldökningen

Trots de 20,7 miljarder dollar i budgetnedskärningar som regeringen har tillkännagett för 2025 förväntas det primära underskottet fortfarande uppgå till 83,1 miljarder dollar.

Det kommer direkt att lägga hela detta underskott till den offentliga bruttoskulden, vilket kommer att förvärra en redan förfallen offentlig situation.

För alla justeringar förutspår rapporten sedan en kraftig ökning av bruttoskulden i Brasilien.

Skulden kommer att öka från 77,6 % av BNP 2025 till 100 % 2030 och 124,9 % 2035.

Sådana prognoser förstärker finanspolitikens alienation från den makroekonomiska bärkraften.

I rapporten identifieras dock en särskilt oroande trend för de primära utgifterna, som förväntas öka från 18,9 % till 20,4 % av BNP fram till 2035.

Samtidigt förväntas inkomsterna stagnera eller minska ännu mer, vilket förvärrar klyftan och sätter ytterligare press på den finanspolitiska strukturen.

Regeringen kämpar för att hålla tillbaka budgetunderskottet

För att nå halvvägs till det finanspolitiska målet för 2025 skulle det enligt IFI behövas ytterligare 30,9 miljarder rupier i budgetutgifter, vilket skulle vara oförenligt med den nuvarande regeringens finanspolitiska plan.

Institutionen varnar för att även med denna extra ansträngning skulle målet endast uppnås "till det yttersta" och endast genom att utnyttja det toleransutrymme som är inbäddat i det finanspolitiska ramverket.

Detta skulle dock inte vara tillräckligt för att stoppa ökningen av skuldnivån.

Uppmaning till nationell dialog och strukturerade reformer

IFI:s forskning visar att det nuvarande skattesystemet är ohållbart och ifrågasätter den långsiktiga lönsamheten i landets ekonomiska struktur.

"Prognoserna visar att det nuvarande finanspolitiska systemet är ohållbart, vilket gör att man kan ifrågasätta överlevnaden av det nuvarande finanspolitiska ramverket", enligt studien.

För att ta itu med den växande ekonomiska obalansen efterlyser institutionen ett omfattande nationellt samtal som inkluderar den nationella kongressen, den verkställande makten och det civila samhället.

Enligt IFI är ett sådant deltagande avgörande för att uppnå samförstånd om en strukturell förändring som kan återställa balansen i de offentliga finanserna på medellång till lång sikt.

Utan sådana reformer förväntas kombinationen av ökande utgifter och stagnerande inkomster tvinga Brasilien till ett mer restriktivt finanspolitiskt klimat.

I detta scenario skulle inte bara de medelfristiga målen bli ouppnåeliga, utan statsskulden skulle fortsätta att öka, vilket skulle urholka investerarnas förtroende och regeringens förmåga att reagera på framtida ekonomiska kriser.