EU föreslår klimatmål för 2040 med flexibilitet för koldioxidkrediter

På onsdag väntas EU-kommissionen lägga fram ett förslag till EU:s klimatmål för 2040.

Förslaget kommer att markera första gången som länder kommer att tillåtas att använda koldioxidkrediter från utvecklingsländer för att uppfylla en begränsad del av sina utsläppsmål, enligt ett utkast.

Utkastet till förslag citerades i en Reuters-rapport.

EU:s verkställande organ kommer att föreslå ett rättsligt bindande mål: en 90-procentig minskning av nettoutsläppen av växthusgaser fram till 2040, jämfört med 1990 års nivåer, enligt utkastet.

Mål

Detta initiativ syftar till att hålla EU på rätt spår för att uppnå sitt primära klimatmål att nå nettonollutsläpp senast 2050.

I EU:s förslag mjukas dock målet på 90 procent upp för vissa länder.

Denna förändring kommer efter påtryckningar från flera regeringar, inklusive Frankrike, Tyskland, Italien, Polen och Tjeckien, vilket ledde till införandet av flexibiliteter som skulle underlätta målet.

EU:s tidigare utsläppsmål byggde enbart på inhemska minskningar.

För 2040-målet kan dock upp till 3 procentenheter nås genom att köpa koldioxidkrediter från andra länder via en FN-stödd marknad.

Detta tillvägagångssätt, som ligger i linje med Tysklands uttalade ståndpunkt, minskar de inhemska industriernas nödvändiga ansträngningar.

Enligt EU:s lagförslag ska koldioxidkrediter införas gradvis från och med 2036.

Denna lagstiftning kommer också att fastställa stränga kriterier och standarder med hög integritet, tillsammans med villkor för ursprung, tidpunkt och tillämpning av dessa tillgodohavanden.

Där konstaterades att länderna också skulle ha större flexibilitet när det gäller att välja vilka ekonomiska sektorer som bidrar mest till 2040-målet.

Europas förvärrade klimatförändringar

Europa upplever effekterna av klimatförändringarna mer intensivt än någon annan kontinent och värms upp snabbast i världen.

Enligt EU:s Copernicus klimatförändringstjänst värms Europa upp dubbelt så mycket som det globala genomsnittet, vilket gör det till den kontinent som värms upp snabbast.

Detta leder till att extrema värmeböljor inträffar tidigare och varar längre in på året.

En värmebölja nyligen har utlöst omfattande skogsbränder och störningar över hela kontinenten.

Trots detta har EU:s aggressiva klimatpolitik, som syftar till att bekämpa stigande temperaturer, lett till interna meningsskiljaktigheter inom de 27 medlemsländerna.

Vissa europeiska regeringar och lagstiftare hävdar att industrier, som redan kämpar med amerikanska tullar och höga energikostnader, inte kan bära strängare utsläppsregler.

Detta står i kontrast till Europeiska kommissionens utformning av sin klimatagenda som ett sätt att stärka Europas konkurrenskraft och säkerhet.

I utkastet stod det:

Projekt som inte ger önskat resultat

Projekt som syftar till att minska CO2-utsläppen internationellt, såsom skogsrestaurering i Brasilien, genererar koldioxidkrediter för att säkra finansiering.

Undersökningar har dock visat att vissa av dessa krediter inte har gett de miljöfördelar som de påstås ha gett.

EU:s klimatvetenskapliga rådgivare har uttryckt motstånd mot att inkludera utländska koldioxidkrediter i 2040-målet. De hävdar att tilldelning av medel till sådana krediter skulle minska investeringarna i inhemska industrier.

Målet för 2040 kräver förhandling och godkännande från EU-länderna och lagstiftarna, en process som kan sträcka sig över flera år.

EU är dock pressat att lämna in ett nytt klimatmål för 2035 till FN senast i mitten av september, ett mål som kommissionen menar ska härledas från 2040-målet.