Nobelpriset 2025: hur forskares molekylära genombrott kan bekämpa klimatförändringarna

Tre forskare – Susumu Kitagawa, Richard Robson och Omar M. Yaghi – har tilldelats 2025 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metallorganiska ramverk (MOFs), molekylära konstruktioner som kan fånga, lagra och släppa ut gaser.

Kungliga Vetenskapsakademien offentliggjorde vinnarna onsdagen den 8 oktober 2025.

Dessa ramverk kan bli avgörande för att lösa några av världens mest angelägna miljöutmaningar, inklusive avskiljning av koldioxid, lagring av ren energi och vattenskörd i torra regioner.

Omvandling av molekylära strukturer till funktionella material

Metallorganiska ramverk är porösa material som tillverkas genom att koppla metalljoner med organiska molekyler. Resultatet är en kristallin struktur med enorm inre yta och flexibilitet.

Dessa egenskaper gör att gaser som koldioxid, metan eller väte kan absorberas och lagras effektivt.

Tekniken har många användningsområden – från att rena industriutsläpp och lagra giftiga gaser till att producera rena bränslen och fånga upp vatten från ökenluften.

Genombrottet kom efter årtionden av experimenterande. År 1989 testade Richard Robson ett nytt tillvägagångssätt genom att kombinera kopparjoner med en fyrarmad molekyl som attraherades av dem.

Även om hans konstruktion visade potential var den instabil och kollapsade lätt. Utmaningen att skapa ett hållbart, användbart material förblev olöst tills Kitagawa och Yaghi förde forskningen vidare.

Bygga in stabilitet och funktion i ramverk

Susumu Kitagawas experiment visade att gaser kunde flöda in och ut ur dessa ramverk, vilket bevisade att MOFs var porösa och till och med kunde göras flexibla.

Omar M. Yaghi konstruerade senare mycket stabila MOFs och visade att de kunde anpassas för olika ändamål med hjälp av rationell design.

Detta innebar att forskare kunde skräddarsy MOFs för specifika tillämpningar som koldioxidavskiljning eller vattenskörd.

Deras kombinerade arbete lade grunden till ett av kemins mest mångsidiga material. Idag används MOFs inom forskning om ren energi, katalys och gasseparationsteknik.

I och med att klimatförändringarna driver på sökandet efter grönare lösningar ses dessa material nu som viktiga verktyg för hållbar utveckling.

Nobelveckan sätter fokus på innovation inom olika vetenskaper

Tillkännagivandena av Nobelpriset började tidigare i veckan.

Måndagen den 6 oktober delades priset i fysiologi eller medicin av Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi för att ha identifierat regulatoriska T-celler – immunsystemets "säkerhetsvakter" som hindrar det från att angripa kroppen.

Tisdagen den 7 oktober gick fysikpriset till John Clarke, Michel Devoret och John Martinis för deras arbete med kvanttunnlar, som är avgörande för kvantdatorforskning.

Tillkännagivandet av kemi följde på onsdagen, med litteratur-, freds- och ekonomivetenskapspriser planerade till den 9, 10 respektive 13 oktober.

Varje Nobelpris består av en prissumma på 11 miljoner svenska kronor och delas ut officiellt den 10 december.

En hyllning till Alfred Nobels vision för mänsklig utveckling

Nobelprisen instiftades i enlighet med den svenske uppfinnaren Alfred Nobels testamente, som föreskrev att hans kvarlåtenskap skulle belöna dem som "gjort mänskligheten den största nyttan".

Sedan starten 1901 har utmärkelserna hyllat upptäckter som förändrar den vetenskapliga förståelsen och förbättrar den globala välfärden.

Genom att belöna Kitagawa, Robson och Yaghi har Kungliga Svenska Akademien belyst molekylärteknikens potential att omforma miljövetenskapen.

När världen tittar på teknik som kan bekämpa föroreningar, generera ren energi och spara vatten, markerar 2025 års kemipristagares arbete ett viktigt steg mot att uppnå en mer hållbar framtid.