EU går med på att minska utsläppen med 90 % fram till 2040, men målet urvattnas

  • EU:s ministrar enades preliminärt om en utsläppsminskning på 90 % fram till 2040 jämfört med 1990 års nivåer.
  • Avtalet gör det möjligt för medlemsländerna att köpa utländska koldioxidkrediter för att kompensera för upp till 5 % av målet.
  • Som en eftergift till motståndarna sköt EU upp lanseringen av en ny koldioxidmarknad till 2028.

I förhandlingar i sista minuten nådde EU:s klimatministrar tidigt på onsdagen en preliminär överenskommelse om ett klimatmål för 2040, enligt ett utkast till EU-dokument.

Målet späddes ut när ministrarna skyndade sig att slutföra avtalet inför FN:s COP30-möte i Brasilien, uppger Reuters i en rapport.

Efter över 18 timmars samtal ställde sig EU:s klimatministrar informellt bakom ett kompromissförslag om att minska utsläppen med 90 procent till 2040, jämfört med 1990 års nivåer.

Avsättningar och mål

EU-diplomaterna noterade dock att planen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att försvaga detta mål.

Överenskommelsen väntas bli formellt godkänd när EU:s ministrar möts igen senare på onsdagsmorgonen.

Diplomater noterade att avtalet har tillräckligt stöd och kräver stöd från minst 15 medlemsstater, trots indikationer på motstånd från ett fåtal länder, inklusive Polen, Tjeckien och Ungern.

Enligt utkastet till EU-avtal som Reuters granskat skulle det sänkta utsläppsmålet göra det möjligt för länder att köpa utländska koldioxidkrediter för att kompensera upp till fem procent av det föreskrivna målet på 90 procents utsläppsminskning.

Denna åtgärd skulle effektivt minska de utsläppsminskningar som krävs av den europeiska industrin till 85 procent.

För att kompensera för de återstående nedskärningarna skulle andra länder få betalt för att uppnå dessa utsläppsminskningar för Europas räkning.

Användning av koldioxidkrediter

I framtiden anger utkastet att EU kan tillåta medlemsstaterna att använda internationella koldioxidkrediter för att täcka ytterligare 5 % av sina utsläppsminskningar fram till 2040.

Denna bestämmelse kan leda till att enskilda länders inhemska minskningsmål sänks med ytterligare 5 %.

För att undvika att komma till klimattoppmötet COP30 tomhänt arbetar EU skyndsamt för att färdigställa sitt nya klimatmål.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska träffa andra världsledare vid toppmötet den 6 november.

Spaniens miljöminister Sara Aagesen sa till reportrar på tisdagen:

För att blidka tveksamma länder innehöll kompromissutkastet en bestämmelse om att EU skulle mjuka upp annan omstridd klimatpolitik.

Detta innebär bland annat att den planerade lanseringen av en kommande EU-marknad för koldioxid skjuts upp ett år och att startdatumet flyttas till 2028.

Polen och Tjeckien har motsatt sig denna politik, som är oroliga för eventuella höjningar av bränslepriserna.

Enligt nyhetsrapporten var länderna oeniga om graden av flexibilitet för koldioxidkrediter.

Frankrike och Portugal begärde en flexibilitet på 5 procent, medan Polen och Italien begärde 10 procent. Omvänt motsatte sig Spanien och Nederländerna en ytterligare sänkning av målet.

Opposition

En motreaktion från industrier och vissa regeringar som är skeptiska till Europas förmåga att finansiera ambitiösa klimatåtgärder vid sidan av försvars- och industrimål har lett till en urholkning av utsläppsminskningsmålet.

Europeiska kommissionen hade ursprungligen lagt fram ett minskningsmål på 90 procent, vilket skulle tillåta en andel på högst 3 procent från koldioxidkrediter.

Polens vice klimatminister Krzysztof Bolesta citerades i rapporten och sa på tisdagen:

Det ursprungliga målet på 90 procent möttes av motstånd från bland annat Polen, Italien och Tjeckien.

De ansåg att målet var för restriktivt för deras inhemska industrier, som redan står inför utmaningar från höga energikostnader, billigare kinesisk import och amerikanska tullar.

Nederländerna, Spanien och Sverige är bland de länder som motiverar sina ambitiösa mål med att hänvisa till den ökande frekvensen av extremt väder och nödvändigheten av att påskynda den inhemska tillverkningen av grön teknik för att konkurrera med Kina.

Oberoende klimatvetenskapliga rådgivare för EU har varnat för att köp av utländska CO2-krediter skulle kunna omdirigera viktiga investeringar bort från europeiska industrier.