Gazas ekonomiska kollaps förklarades: hur kriget drev 2,3 miljoner människor in i fattigdom

Gaza har upplevt en av de snabbaste och mest allvarliga ekonomiska kollapserna i modern tid.

Nya data från FN:s handels- och utvecklingsorgan (UNCTAD) visar att två år av krig, kombinerat med långvariga restriktioner, har raderat decennier av utveckling och pressat varje enskild person i Gaza in i fattigdom.

Förstörelsens omfattning har lämnat territoriet utan fungerande infrastruktur, försvagat statens finanser och tagit bort nästan alla inkomstkällor.

Vad hände med Gazas ekonomi

Gazas ekonomi krympte med cirka 83 % under 2024 och föll till en årlig BNP på cirka 362 miljoner dollar.

Med BNP per capita som sjunker till 161 dollar per år har den ekonomiska aktiviteten nått en av de lägsta nivåerna som setts någonstans i världen.

Enligt UNCTAD har kollapsen pressat alla 2,3 miljoner invånare i Gaza under fattigdomsgränsen.

Den fysiska förstörelsen är enorm. I april 2025 hade cirka 70 % av alla byggnader i Gaza skadats. Detta inkluderar hem, skolor, sjukhus, vattensystem, elnät, fabriker, vägar och offentliga byggnader.

Satellitbaserade nattljusdata visar att den ekonomiska aktiviteten minskade med 73 % mellan oktober 2023 och maj 2025.

Varför kollapsen inträffade

Det tvååriga kriget är den centrala orsaken, men det drabbade ett system som redan var bräckligt.

Gazas ekonomi var beroende av begränsad industriell verksamhet, småskalig tillverkning och begränsade handelsvägar.

När konflikten eskalerade stängde fabrikerna, leveranskedjor bröts, elen blev opålitlig och rörelsekontrollerna skärptes ytterligare.

Företag förlorade tillgången till råvaror. Arbetarna kunde inte nå sina jobb. Gårdar, verkstäder och lagerlokaler förstördes.

Stora infrastruktursystem som telekommunikation, vattenförsörjning och transportkorridorer slutade fungera normalt.

Långvariga restriktioner på rörelse, handel och investeringar förvärrade skadorna och begränsade möjligheten till en snabb återhämtning.

Statens finanser försämrades samtidigt.

Offentlig skuld uppgick till 4,2 miljarder dollar, medan obetalda räkningar och skulder steg till 1,38 miljarder dollar.

Detta minskade myndigheternas förmåga att tillhandahålla tjänster eller stödja tidiga återhämtningsinsatser.

Påverkan över det ockuperade palestinska området

Den ekonomiska chocken sträcker sig bortom Gaza.

I det ockuperade palestinska området har BNP återgått till 2010 års nivå, och BNP per capita har sjunkit tillbaka till 2003 års nivåer, vilket tar bort mer än tjugo års utvecklingsframsteg.

UNCTAD förutspår också ett fall i indexet för mänsklig utveckling från 0,716 till 0,643.

Detta vänder ett kvarts sekel av framsteg inom hälsa, utbildning och inkomst.

Västbanken har också påverkats av minskad rörelse, minskade ekonomiska möjligheter och ökande påtryckningar på företag.

Dessa förhållanden har bromsat handeln och försvagat arbetsmarknaderna, vilket ytterligare belastat hushåll som redan var i riskzonen.

Hur återhämtningen kommer att se ut

Att återuppbygga Gaza kommer att bli en långsiktig utmaning. UNCTAD uppskattar att återuppbyggnaden behöver mer än 70 miljarder dollar.

Detta speglar skadorna på bostäder, offentliga byggnader, infrastrukturnätverk och produktiva sektorer.

Även under stabila förhållanden med uthålligt internationellt stöd kan återgången till produktionsnivåerna före kriget ta årtionden.

Kollapsen har också skapat allvarliga humanitära konsekvenser.

Arbetslösheten i Gaza har stigit till cirka 80 %, inflationen har nått omkring 238 % och hushållen står inför kritiska brister på nödvändiga varor och tjänster.