Trumps handelvapen återvänder: vad utredningar enligt sektion 301 betyder

Mindre än en månad efter att USA:s högsta domstol underkände en viktig del av hans tidigare tullstrategi är president Donald Trump tillbaka med en ny handelsagenda.

Den Trump-ledda amerikanska administrationen har inlett nya utredningar enligt sektion 301 av praxis hos 16 stora handelspartner.

Utvecklingen spelar roll för amerikanska företag och konsumenter eftersom sektion 301 inte bara är ett verktyg för policyöversyn, utan ger den amerikanska handelsrepresentanten (USTR) formella befogenheter att införa tullar eller andra handelsbegränsningar om man finner att utländska metoder är orättvisa eller diskriminerande.

Varför spelar sektion 301 roll nu?

Den omedelbara bakgrunden är lika mycket juridisk som ekonomisk.

Vita huset söker en mer hållbar juridisk väg för att återinföra tullar mot olika länder efter att ha mött bakslag i Högsta domstolen förra månaden.

Sektion 301 härstammar från Trade Act från 1974 och ger USTR mandat att utreda utländska handlingar, policys och praxis som tynger amerikansk handel.

Om utredningarna identifierar trovärdiga handelsrisker och problem från andra länder kan administrationen svara med tullar eller andra motåtgärder.

Det gör processen långsammare än ett nödtullsbeslut, men också mer strukturerad och potentiellt svårare att upphäva eftersom den löper genom en etablerad utredningsprocess.

Denne omgång av utredningar riktar sig mot det som administrationen kallar ”strukturell överkapacitet och produktion i tillverkningssektorer.”

Uttrycket syftar på långvariga amerikanska klagomål om att utländska producenter översvämmar världsmarknaderna med subventionerade eller överskottsvaror.

Ärendena är vida i omfattning.

De 16 ekonomier som utreds inkluderar Kina, Europeiska unionen, Indien, Japan, Sydkorea och Mexiko, tillsammans med Taiwan, Vietnam, Thailand, Malaysia, Kambodja, Singapore, Indonesien, Bangladesh, Schweiz och Norge.

Vad kan det innebära för tullar och handel?

För närvarande innebär inte dessa utredningar nödvändigtvis att tullar kommer att införas.

Nästa steg omfattar offentliga synpunkter, förhör och en tvärmyndighetsgranskning innan administrationen beslutar om specifika länder eller sektorer förtjänar påföljder.

Dessutom är den politiska signalen svår att missa.

Trump använde sektion 301 under sin första mandatperiod för att motivera tullar på många kinesiska importvaror, och lagen betraktas fortfarande som ett av Washingtons mest kraftfulla handelvapen efter att ha överlevt tidigare rättsliga prövningar.

Praktiskt sett signalerar administrationen att även efter ett domstolsbakslag avstår man inte från tullar som ett centralt industri- och handelvapen.

Utvecklingen kommer vid en särskilt olämplig tidpunkt, då konflikten mellan USA, Israel och Iran redan skapar mycket osäkerhet på marknaderna.

Exportörer, importörer och tillverkare måste nu väga inte bara om nya tullar kommer att införas, utan också vilka produkter, länder och leverantörskedjor som kan dras in i striden.

Sektion 301 förvandlar ett domstolsnederlag för en tullstrategi till öppningsdraget i en annan.