Den outtalade historien om hur trasig Finlands ekonomi är

Den outtalade historien om hur trasig Finlands ekonomi är
Dionysis Partsinevelos
14 feb. 2025, 11:30 FM
  • Finlands ekonomi är fortfarande en av de sämst presterande i euroområdet, med svag tillväxt och stigande skuldsättning.
  • Arbetslösheten stiger och företagen är tveksamma till att investera, vilket förvärrar arbetsmarknadskrisen.
  • Regeringens finanspolitiska justeringar kan stabilisera skulden men riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtningen ytterligare.

Finlands ekonomi står inför en kris som få talar om. Landet har tillbringat två år fast i stagnation och de senaste siffrorna visar ingen tydlig väg till återhämtning.

Medan stora delar av Europa går framåt, växte Finlands ekonomi knappt under det sista kvartalet 2024 och är nu den sämst presterande ekonomin i regionen.

Stigande arbetslöshet, svagt konsumentförtroende och stigande skuldsättning tyder på att 2025 kanske inte ger den lättnad många hoppas på.

En lågkonjunktur som vägrar att försvinna

Enligt Finlands Banks rapport från december 2024 krympte landets ekonomi med 0,5 % för året, vilket markerar dess andra år i rad med nedgång.

Detta följer på ett dystert 2023, där BNP sjönk med 1,2 %, och en serie svaga kvartal som går tillbaka till slutet av 2022.

Landets export, som är dess främsta ekonomiska motor, har drabbats hårt av svag efterfrågan från Tyskland och Sverige, dess två största handelspartner.

Globala geopolitiska konflikter och störningar i försörjningskedjan har tagit hårt på landets huvudsakliga intäktskällor.

Även när vissa positiva tecken dyker upp är tillväxten fortfarande bräcklig. Under fjärde kvartalet 2024 ökade BNP med bara 0,1 %, efter en tillväxt på 0,3 % under föregående kvartal.

Detta är långt under vad som behövs för en meningsfull återhämtning. Medan OP-gruppen förutspår en expansion på 1,7 % år 2025, har Finlands Bank sänkt sin prognos till bara 0,8 %, vilket varnar för att den inhemska efterfrågan är fortsatt svag och att arbetsmarknaden fortfarande försämras.

Arbetslösheten är det verkliga problemet

Den största röda flaggan i Finlands ekonomi är arbetsmarknaden. Arbetslösheten steg till 8,3 % 2024 och förväntas stiga ytterligare till 8,7 % 2025.

Detta innebär att Finland sannolikt kommer att ha den högsta arbetslösheten i euroområdet nästa år.

Problemet är inte bara förlusten av arbetstillfällen, utan bristen på jobbskapande. Företag är tveksamma till att investera, och anställningen har saktat ner till en genomgång.

Byggsektorn var tidigare den största arbetsgivaren i landet och den har drabbats särskilt hårt.

Bostadsbyggandet ligger fortfarande på historiskt låga nivåer, med utvecklare som är tveksamma till att starta nya projekt på grund av överutbud i vissa områden och svag efterfrågan i andra.

Samtidigt förväntas anställningar inom den offentliga sektorn, som har ökat sysselsättningen de senaste åren, stagnera när regeringen driver på finanspolitiska åtstramningar.

Med arbetsmarknadsreformer och socialbidragsnedskärningar som är planerade till 2025 fruktar många ekonomer att situationen kan bli värre innan den blir bättre.

Hushåll med lägre inkomster kommer att känna bördan av dessa förändringar, vilket kommer att lägga ännu mer press på en redan bräcklig ekonomi.

Statsskulden är på väg åt fel håll

Finlands budgetunderskott ökar och den offentliga skulden växer i oroväckande takt. Det offentliga underskottet steg till 4 % av BNP 2024, och skuldkvoten förväntas nå 87 % 2027.

Även om en del av detta beror på tillfälliga utgifter, såsom försvarsinvesteringar och stödåtgärder under lågkonjunkturen, finns det fortfarande underliggande problem här.

Finland har haft budgetunderskott nästan varje år sedan 2009. Med en åldrande befolkning och ökande krav på offentliga tjänster ser landets finanspolitiska ställning extremt riskabel ut.

För att komma till rätta med detta rullar regeringen ut en massiv finanspolitisk justeringsplan på 9 miljarder euro, inklusive utgiftsnedskärningar och skattehöjningar.

Även om dessa kan bidra till att stabilisera skuldnivåerna på lång sikt riskerar de också att bromsa den ekonomiska återhämtningen.

Åtstramningsåtgärder kan försvaga konsumtionsutgifterna och försena investeringar, vilket gör det svårare för Finland att bryta sig ur sin lågtillväxtcykel.

Bostadsmarknaden berättar en annan historia

Trots den bredare ekonomiska kampen visar Finlands bostadsmarknad tecken på liv.

Enligt Pellervo Economic Research (PTT) väntas lägenhetspriserna stiga med 1,5 % 2025 efter ett kraftigt fall 2024.

Fallande räntor och en successiv ökning av hushållens inkomster gör bostadsköp något mer attraktivt.

Alla regioner kommer dock inte att gynnas lika mycket. Priserna i Helsingfors, Finlands största marknad, kommer bara att stiga blygsamt på grund av ett överutbud av bostäder.

Däremot förväntas städer som Esbo, Grankulla och Uleåborg få en starkare pristillväxt.

Hyrespriserna är också på uppgång, med PTT förutspår en 1,6% ökning av privata hyreskostnader, medan statligt stödda bostäder kommer att se ännu brantare höjningar.

Denna situation kan dock peka mot ökande ojämlikhet snarare än ekonomisk återhämtning, beroende på hur man ser på det.

Rikare områden studsar tillbaka snabbare, medan mer utsatta regioner fortfarande kämpar.

Dessutom kan stigande boendekostnader sätta ytterligare press på hushållen med lägre inkomster, som redan har hög arbetslöshet och minskade socialbidrag.

Är Finland på väg mot ett förlorat decennium?

Även om 2025 förväntas ge en viss ekonomisk lättnad, är den större frågan om Finland kan bryta sig ur sin cykel av stagnation.

Landets långsiktiga utmaningar, såsom låg produktivitetstillväxt, en åldrande arbetskraft och svaga företagsinvesteringar, förblir alla olösta.

Till skillnad från vissa av sina nordiska grannländer har Finland kämpat för att locka till sig utländska investeringar eller utveckla snabbväxande industrier utanför sina traditionella sektorer.

Landets stora beroende av export gör det sårbart för externa chocker, samtidigt som den inhemska efterfrågan förblir för svag för att driva en varaktig återhämtning på egen hand.

För att Finland verkligen ska återhämta sig krävs mer än bara lägre räntor och en kortsiktig ökning av efterfrågan.

Regeringen måste hitta sätt att stimulera investeringar, förbättra arbetsmarknadens flexibilitet och stödja innovation.

Detta är absolut nödvändigt eftersom Finland riskerar att gå in i en lång period av långsam tillväxt och hög arbetslöshet, ett "förlorat decennium" som skulle kunna göra landets ekonomi permanent svagare.