Turkiets marknader störtar efter gripandet av Erdogans rival Ekrem Imamoglu, Lira når rekordlågt

Turkiets marknader störtar efter gripandet av Erdogans rival Ekrem Imamoglu, Lira når rekordlågt
Vatsala Gaur
19 mars 2025, 12:34 EM
  • Turkiets lira föll med över 10 % till rekordlåga nivåer efter arresteringen av Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu.
  • Aktierna rasade, med Borsa Istanbul 100-index ned 6 % och bankaktier tappade mer än 9 %.
  • Försäljningen spred sig till globala marknader och påverkade tillväxtmarknadernas valutor och aktier.

Turkiets finansmarknader kastades i kaos på onsdagen efter arresteringen av Istanbuls borgmästare, Ekrem Imamoglu, en ledande motståndare till president Recep Tayyip Erdogan.

Liran sjönk mer än 10 % till rekordlåga nivåer innan den återhämtade sig något, och jämförelseindexet Borsa Istanbul 100 föll med 6 %, medan bankaktier sjönk över 9 %.

Räntorna på statsobligationer steg till sina högsta nivåer i år, då investerare dumpade turkiska tillgångar som svar på den politiska krisen.

Gripandet kommer bara några dagar innan det republikanska folkpartiet (CHP) skulle välja ut sin kandidat till nästa presidentval, där Imamoglu allmänt förväntas bli föregångaren.

Turkiska myndigheter återkallade också hans universitetsexamen på tisdagen, ett drag som kunde ha diskvalificerat honom från att kandidera.

Hans frihetsberövande har väckt anklagelser om politisk inblandning, där CHP-ledaren Özgür Özel kallade det en "kupp".

Försäljning driven av reaktioner från lokala investerare

Gripandet skickade chockvågor genom Turkiets finansiella system, eftersom investerare som hade vant sig vid ökad stabilitet i Turkiet efter den ekonomiska krisen 2023, fruktade en eskalering av politisk instabilitet.

"Turkiska tillgångar är under starkt säljtryck", säger Piotr Matys, senior valutaanalytiker på In Touch Capital Markets.

"För vissa investerare är det också en påminnelse om att president Erdogan avser att skärpa sitt grepp om makten ännu mer genom att försöka förhindra att hans största politiska rival kandiderar i presidentvalet 2028, även om tidiga opinionsundersökningar inte kan uteslutas."

Lokala investerare, som dominerar den turkiska aktiemarknaden, reagerade snabbt, vilket ledde till en bred försäljning av aktier.

Data från Turkiets värdepappersdepå visar att inhemska investerare äger cirka 62,5 % av turkiska aktier, vilket gör dem särskilt känsliga för politisk osäkerhet.

Påverkan sprider sig till tillväxtmarknader som Ungern, Polen

Oron på marknaden i Turkiet sköljde in på globala marknader, med jämnåriga tillväxtmarknader som också drabbades.

Den ungerska forinten försvagades med så mycket som 0,9 % mot euron, medan den polska zlotyn sjönk.

På den bredare marknaden föll en mätare av tillväxtmarknadernas valutor med 0,2 %, och aktierna i MSCI Emerging Markets Index sjönk efter tre dagars uppgångar i rad.

"Det här är lite av en chock för systemet - trenden, åtminstone nyligen, har varit mot större stabilitet, vare sig det är ekonomiskt eller politiskt", säger Nick Rees, chef för makroforskning på Monex Europe Ltd.

Försäljningen sträckte sig till offshore-marknader, med swapräntor för övernattning av lira som hoppade med mer än 10 procentenheter till 48 %, vilket signalerade en betydande avveckling av bärhandelspositioner.

Vad betyder det för Turkiets ekonomiska utsikter

Den politiska turbulensen kommer vid en tidpunkt då globala investerare hade blivit mer optimistiska om Turkiets ekonomiska bana.

De senaste förbättringarna, inklusive bättre än väntat inflationsdata, en räntesänkning och förhoppningar om närmare band med EU, hade drivit turkiska aktier till en tjurmarknad tidigare denna månad.

Den senaste utvecklingen har dock raserat investerarnas förtroende och gett tvivel om Turkiets ekonomiska stabilitet framåt.

På andra håll på tillväxtmarknaderna föll Ukrainas dollarobligationer kraftigt efter bristande framsteg i samtalen mellan USA och Ryssland, och Indonesiens centralbank höll räntorna oförändrade för en andra månad i rad för att skydda rupian från kapitalutflöden.

I Brasilien kommer centralbankschefen Gabriel Galipolo att leda ett räntebeslut som förväntas höja referensräntan från 13,25 % till 14,25 %.