Två män, en vändpunkt: Rumänien går in i presidentvalet 2025, sett som ett stort politiskt test

Rumäniens presidentval 2025 är inte ett normalt val. Detta val är en omkörning efter att valet från december 2024 ogiltigförklarades på grund av rysk inblandning.

Och historien blir bara mer intensiv. För bara en vecka sedan vann den högerextrema nationalistiska kandidaten den första omgången, premiärministern avgick och Rumäniens nationella valuta sjönk till sin lägsta nivå i historien.

I slutet av den här veckan måste rumänerna välja mellan två män med helt olika svar på samma fråga: vad ska Rumänien stå för?

Den här omvalet handlar inte om personligheter. Det handlar om Europa, NATO, Ukraina och marknaderna. Det handlar om huruvida Rumänien förblir en stabil allierad eller om huruvida man ger sig in i det okända.

Varför det här valet är annorlunda

Rumäniens presidentval 2025 är olikt allt tidigare. För första gången under den postkommunistiska eran kommer ingen av kandidaterna från landets traditionella regeringspartier.

Frontkandidaten, George Simion, leder det ultranationalistiska partiet AUR.

Han vann 41 % i den första omgången den 4 maj och fick starkt stöd från landsbygdsväljare och den rumänska diasporan.

Hans motståndare, Nicușor Dan, är en oberoende, pro-europeisk reformator och borgmästare i Bukarest. Han tog sig nätt och jämnt in i omvalet med 21 %.

Detta var inte bara ett val. Det utlöste ett fullständigt politiskt sammanbrott.

Rumäniens styrande koalition, bestående av socialdemokraterna, liberalerna och det etniska ungerska UDMR, kollapsade efter att deras kandidat Crin Antonescu inte nådde andra omgången. Premiärminister Marcel Ciolacu avgick samma kväll.

Utan något parti vid makten och med en president som kan forma utrikespolitik, försvar och lägga in veto mot EU-beslut är insatserna mycket högre än vanligt.

Vilka är kandidaterna?

George Simion är 38. Han började som aktivist, en gång förbjöds inresa till Ukraina och Moldavien, men kallar sig nu den rumänska versionen av Donald Trump.

Han bär MAGA-kepsar, kampanjar för rumänsk suveränitet och säger att han vill ha ”melonisering”, en hänvisning till Italiens Giorgia Meloni, som gick från populistisk eldsjäl till premiärminister.

Simion motsätter sig att skicka vapen till Ukraina. Han säger att Rumänien bör fokusera på sina egna behov. I den senaste tv-sända debatten hävdade han att Rumänien borde vara "neutralt" och att EU borde förlita sig på Nato för skydd.

Han sa också att Rumänien borde kompenseras för sin hjälp till Ukraina hittills, inklusive donationen av ett Patriot-missilsystem.

Nicușor Dan, 55, är matematiker med en doktorsexamen från Sorbonne.

Han gjorde sig ett namn genom att bekämpa korruption inom fastighetsbranschen innan han blev borgmästare i Bukarest. Dan stöder Ukraina och EU:s plan att öka de gemensamma militära utgifterna. Han säger att Europa behöver förbereda sig ifall USA drar tillbaka sitt stöd.

Han har inget större parti bakom sig men har fått stöd från Liberalerna och UDMR. Socialdemokraterna har förblivit neutrala.

Vad står egentligen på spel?

Rumänien är en viktig NATO-medlem vid Svarta havet och delar gräns med Ukraina. Landet har spelat en avgörande roll i exporten av ukrainskt spannmål och utbildningen av ukrainska piloter.

Simions val skulle kunna vända på det. Han har sagt att han kommer att lägga in sitt veto mot alla framtida EU-planer på att skicka vapen till Ukraina.

Politiska analytiker tror att detta skulle isolera Rumänien, försvaga stödet för Ukraina och möjligen förändra balansen inom EU.

Rumänien har redan EU:s högsta budgetunderskott, på cirka 9 % av BNP. Investerare är nervösa.

Efter Simions seger i första omgången sjönk leun till historiskt låga nivåer. Centralbanken var tvungen att ingripa med 1 miljard euro för att stabilisera valutan.

Dan säger att Simions politik är farlig för ekonomin. Han pekar på Simions löften om att nationalisera viktiga industrier, sänka skatter och bygga subventionerade bostäder utan tydliga finansieringsplaner.

Om Dan blir vald säger han att han kommer att minska utgifterna i statliga företag, slå ner på skatteundandragande och arbeta för att frigöra frysta EU-medel.

Var står väljarna nu?

Nyligen genomförda opinionsundersökningar visar att det är lika. En undersökning från AtlasIntel har båda kandidaterna på 48,2 %. En annan undersökning, från CURS, ger Simion en liten fördel på 52 %.

Men det finns ett wildcard. Nästan en miljon rumäner utomlands röstade i första omgången.

Över 60 % stödde Simion. Dans stöd bland diasporan är starkast i USA och Kanada, men dessa regioner står för färre röster.

Simions dragningskraft bygger på frustration över den gamla politiska klassen. Hans anhängare säger att Rumänien har ignorerats av Bryssel och behöver sätta sina egna intressen först. Han skapar kontakt med väljare i byar, småstäder och religiösa samfund.

Dans bas finns i städerna: utbildade, medelklassiga och pro-europeiska.

Hans väg till seger beror på att vinna över miljontals väljare som stödde andra kandidater i första omgången och övertyga dem att delta.

Skulle Rumänien kunna förändra balansen i Europa?

Det här valet sker inte i ett vakuum. Om Simion vinner kommer han sannolikt att samarbeta med Ungerns Viktor Orbán och Slovakiens Robert Fico för att bromsa eller blockera EU:s beslut om Ukraina, försvar och rättsstatsprincipen.

Den Kreml-kopplade ideologen Alexandr Dugin kallade till och med Simions uppgång en "chans för Ryssland".

Simions kopplingar till Călin Georgescu, den pro-rysslandsfiguren som diskvalificerades 2024, har bara ökat oron i Bryssel och Washington. Enligt rapporter vill Simion utse Călin till premiärminister.

Samtidigt försöker Simion mjuka upp sin image. Han har lovat att samarbeta med NATO och försäkrat investerare om att han stöder marknadsreformer. Huruvida det är genuint eller bara en kampanjtaktik är fortfarande oklart.

Dan presenterar sig å andra sidan som det säkra valet. Han säger att Rumänien måste bevisa att de är en pålitlig partner till EU och Nato. Han menar att landets säkerhet, ekonomi och globala trovärdighet är beroende av det.

Den 18 maj kommer landet att välja mellan två tydliga och motsatta framtider. Den ena blicken riktad mot Bryssel, den andra bort från det.

Båda männen lovar förändring. Men bara en har en vision för Rumänien som en del av den europeiska mainstreamen. Den andre ber väljarna att ta ett språng in i det okända.