Rystad varnar för att flaskhalsar till havs hotar den globala energisäkerheten

Den globala energisäkerheten står inför ett ökande hot eftersom världens fem viktigaste maritima flaskhalsar, som är avgörande för den globala olje- och gastransporten, är under eskalerande tryck från konflikter, piratkopiering och miljöfaror, enligt en färsk analys av Rystad Energy.

År 2023 transporterades uppskattningsvis 71,3 miljoner fat olja och petroleumprodukter per dag, tillsammans med cirka 26 miljarder kubikfot per dag (Bcfd) flytande naturgas, genom dessa flaskhalsar, enligt det Norgebaserade energiinformationsföretaget.

År 2024 hade volymen av olja och petroleum minskat till 65 miljoner fat per dag och LNG till 24,8 miljarder fat per dag.

Nedgången visar tydligt på ökad instabilitet i några av världens strategiskt viktigaste vatten, visar Rystads data.

Den senaste tidens volymminskningar beror delvis på tillfälliga störningar som Houthi-attacker utanför Jemen och spänningar mellan Iran och Israel.

Men det finns också tecken på en långsiktig strukturell förändring, eftersom handlare och regeringar omdirigerar flöden via Godahoppsudden och alternativa rörledningar för att anpassa sig till den pågående instabiliteten.

Sannolik inverkan på länder

Kina står inför en betydande sårbarhet på grund av sitt beroende av Hormuzsundet och Malackasundet för transport.

Detta står i kontrast till USA, som är mindre utsatt på grund av ökande inhemsk produktion, till skillnad från Asien och Europa som är starkt beroende av dessa sund.

"Vi har identifierat de fem flaskhalsar som är mest utsatta, bedömt hoten de står inför och beskrivit de långtgående konsekvenserna för de globala energimarknaderna", säger Mrinal Bhardwaj, senioranalytiker för uppströmsforskning på Rystad, i analysen.

Den nuvarande marknadsdynamiken avslöjar en tydlig förväntan om fortsatt instabilitet inom sjöfarten, vilket framgår av den betydande ökningen av försäkringspremier och fraktpriser, sa energiinformationsföretaget.

Denna uppåtgående trend tyder på att finansmarknaderna redan tar hänsyn till de ökade risker som är förknippade med globala sjöfartsrutter.

Men trots denna förebyggande prissättning skulle en fullständig stängning av alla större maritima flaskhalsar – som Suezkanalen, Hormuzsundet eller Malackasundet – utan tvekan utlösa en aldrig tidigare skådad ökning av prisvolatiliteten, enligt Rystad.

En sådan händelse skulle inte bara sända chockvågor genom energisektorn utan också sätta den inneboende motståndskraften i de globala energiförsörjningskedjorna på hårda prov, vilket skulle kunna leda till omfattande störningar och ekonomiska återverkningar.

Ungefär tre fjärdedelar av den globala efterfrågan på olja är beroende av maritima flaskhalsar för transporter. Av detta går ungefär en fjärdedel genom Malackasundet och en femtedel passerar genom Hormuzsundet.

Malackasundet

Malackasundet hanterar cirka 24 miljoner fat olja och gas per dag och är världens största flaskhals för handel.

Denna viktiga passage, som ligger mellan Indiska oceanen och Stilla havet, fungerar som en viktig rutt för transport av majoriteten av råolja och flytande naturgas (LNG) från Mellanöstern till asiatiska länder, särskilt Kina och Japan.

Importen av råolja och kondensat på denna rutt domineras av Kina, som står för 50 % av den totala volymen. Saudiarabien är den främsta exportören och bidrar med 25 procent av andelen, visade Rystads uppgifter.

Hormuzsundet

Hormuzsundet, mellan Iran, Oman och Förenade Arabemiraten, är avgörande för den globala energihandeln.

Den hanterar ungefär en femtedel av världens maritima olje- och kondensathandel (14,0 miljoner fat per dag) och nästan hälften av Mellanösterns dagliga olje- och kondensatproduktion, till stor del avsedd för asiatiska marknader som Kina och Indien.

Hälften av Saudiarabiens och Förenade Arabemiratens oljeexport och en fjärdedel av Kinas oljebehov passerar detta sund.

Det är också avgörande för LNG, eftersom det står för en femtedel av de globala volymerna, inklusive två tredjedelar av Qatars dagliga gasexport (16,3 miljarder fat per dag) till länder som Kina, Indien och Sydkorea. Kinas LNG-import via sundet har ökat 2,5 gånger på fem år och uppgår till 2,7 miljarder fat per dag.

"Den strategiska betydelsen av Hormuzsundet underströks under den senaste konflikten mellan Iran och Israel, när Irans parlament föreslog ett lagförslag för att stänga det, även om planen enligt uppgift sköts upp", sade Bhardwaj.

Suezkanalen och Bab El Mandeb

Bab el-Mandeb-sundet har blivit Mellanösterns andra kritiska flaskhals, vilket utgör ytterligare en potentiell risk för stabiliteten i den globala olje- och gashandeln.

Bab el-Mandeb-sundet förbinder Röda havet med Adenviken och Arabiska havet och fungerar som en viktig sjöfartsväg mellan Suezkanalen och Indiska oceanen.

Suezkanalen och SUMED-ledningen, som båda är viktiga för den globala energin, förbinder Röda havet med Medelhavet.

Houthi-attackerna i slutet av 2023 ledde till att fraktvolymerna genom Bab el-Mandeb-sundet minskade med nästan 50 % inom sex månader, vilket påverkade den globala sjöburna oljehandeln och höll trafiken under det normala.

En fullständig stängning skulle leda om fartyg runt Godahoppsudden, vilket skulle öka restiderna och fraktkostnaderna, vilket ytterligare skulle anstränga energiförsörjningskedjorna.

Godahoppsudden

Godahoppsudden, vid Sydafrikas sydspets, är nu en viktig alternativ handelsväg till sjöss och står för 8–10 % av den globala sjöfartstrafiken.

Oljeflödena via denna rutt minskade från 7 miljoner fat per dag 2021 till 6 miljoner fat per dag 2023, till stor del på grund av minskad kinesisk efterfrågan, lägre afrikansk produktion och Indiens övergång till rysk råolja, visade Rystads analys.

År 2024 ökade oljetrafiken runt Godahoppsudden med nästan 50 % till 8,7 miljoner fat per dag.

Denna ökning drevs av Houthi-attacker i Röda havet, vilket fick rederier att omdirigera.

Cirka 40 % av denna olja var avsedd för Kina, med betydande delar från USA och Sydamerika. Producenter i Mellanöstern omdirigerade också råolja till Europa genom Kapprovinsen.

"Trots högre fraktkostnader och längre transittider föredrar handlarna i allt högre grad Godahoppsudden på grund av dess lägre säkerhetsrisker", säger Rystad.

Turkiska sund

Samtidigt är de turkiska sunden, som omfattar Bosporen och Dardanellerna, en viktig sjöfartsrutt som kontrolleras av Turkiet och förbinder Medelhavet och Svarta havet.

Denna strategiska vattenväg, som delar Europa och Asien, är avgörande för den globala energitransporten och underlättar transporter av olja och flytande naturgas från Kaspiska havet och Ryssland till de asiatiska och europeiska marknaderna.

Sundet, som står för ungefär 5 % av den globala handeln med maritim olja, transiterades med cirka 3,5 miljoner fat råolja och 0,5 miljarder fat LNG per dag 2023, med liknande volymer beräknade för 2025.

Oljeflödet genom de turkiska sunden minskade från 3,5 miljoner fat per dag 2020 till 3,2 miljoner fat per dag 2022 på grund av covid-19 och konflikten mellan Ryssland och Ukraina, vilket minskade den ukrainska exporten med 100 000 fat per dag.

Flödena återhämtade sig till 3,4 miljoner fat per dag 2023 och förväntas förbli stabila under 2024.

De turkiska sunden är avgörande, men de är utsatta för olika operativa och geopolitiska risker.