Turkiet sänker BNP-prognosen för 2025 till 3,3 % med en inflation på 28,5 %.

Bloomberg rapporterar att Turkiet har reviderat sin ekonomi kraftigt, vilket signalerar ett policyskifte som sätter prisstabilitet före snabb tillväxt.

Regeringens nya program på medellång sikt, som presenterades på söndagen, räknar med att bruttonationalprodukten (BNP) kommer att öka med 3,3 % år 2025, vilket är lägre än det tillväxtmål på 4 % som sattes ett år tidigare.

Prognosen för 2026 har också justerats ned till 3,8 procent, jämfört med tidigare 4,5 procent.

Justeringarna kommer samtidigt som beslutsfattarna brottas med en inflation som ligger mer än sex gånger över det officiella målet på 5 procent, vilket tvingar fram en balans mellan att kyla ner priserna och hålla ekonomin på 1,4 biljoner dollar borta från recession.

Tillväxtförväntningarna faller under det långsiktiga genomsnittet

Den reviderade expansionen på 3,3 % för 2025 ligger under den genomsnittliga takten på 5 % som Turkiet har noterat under de senaste två decennierna.

Även om denna uppskattning är något högre än 3,5 %, enligt experter, understryker den en betydande avvikelse från tidigare ambitioner.

Regeringen verkar nu vara villig att offra en del av tillväxttakten för att tygla inflationen. Detta signalerar en förändring från en politik som tidigare förlitade sig på stark konsumentefterfrågan och billiga krediter för att driva på expansionen.

Turkiets centralbank började sänka räntorna i juli, en åtgärd som förväntas fortsätta gradvis, men eventuella lättnader kommer att förbli försiktiga för att förhindra att inflationstrycket förvärras.

Inflationen beräknas uppgå till 28,5 % år 2025

Det medelfristiga programmet har gjort en stor justering av inflationsförväntningarna. Konsumentpriserna förväntas nu ligga på 28,5 % i slutet av 2025, jämfört med en uppskattning på 17,5 % som gjordes förra året.

På längre sikt beräknas inflationen sjunka till 16 procent 2026, vilket är en upprevidering från den tidigare prognosen på 9,7 procent.

Den nya prognosen ligger i stort sett i linje med centralbankens prognoser från augusti, som placerade inflationen i slutet av 2025 i intervallet 25–29 procent.

Även om detta indikerar att beslutsfattarna är samordnade, belyser det också hur ihållande pristillväxten har varit trots strama penningpolitiska och finanspolitiska åtgärder.

Hushållens förväntningar är fortsatt höga och konsumtionsbeteendet har inte saktat ner så mycket som myndigheterna förväntade sig.

Ökande budgetunderskott och återuppbyggnadskostnader

Parallellt med revideringar av tillväxt och inflation har Turkiet höjt sin prognos för budgetunderskottet. Underskottet förväntas nu uppgå till 3,6 % av BNP 2025, en halv procentenhet högre än tidigare beräknat.

Den växande klyftan återspeglar ökade offentliga utgifter, särskilt för återuppbyggnadsinsatser i sydost efter de förödande jordbävningarna 2023.

Finansminister Mehmet Simsek har infört nya skatter för hushåll och företag för att möta högre finanspolitiska krav.

Åtgärderna syftar till att stabilisera de offentliga finanserna, men ökar också pressen på konsumenter och företag som redan kämpar med högre lånekostnader.

Företag och hushåll under press

Regeringens strategi för att återställa den ekonomiska balansen har gjort att företag och hushåll står inför svåra förhållanden. Företagen rapporterar att de höga räntorna har urholkat vinsterna avsevärt, vilket begränsar investeringskapaciteten.

Samtidigt fortsätter hushållen att förvänta sig en hög inflation, vilket bidrar till en konsumtion som är högre än väntat och försvårar beslutsfattarnas uppgift att bromsa efterfrågan.

Denna cykel illustrerar utmaningen för Ankara: att lätta på de monetära förhållandena för snabbt skulle kunna få fart på pristillväxten igen, men att hålla lånekostnaderna höga riskerar att kväva investeringarna och underblåsa missnöjet.

Med sänkta tillväxtmål och höjda inflationsprognoser går Turkiet in i en period där politikens fokus ligger på stabilisering, även om det innebär att man bryter med år av snabbare expansion.