Ungerns ekonomi i fara: Kan Orbán springa ifrån sin egen modell?

Ungerns ekonomi har nu gått bortom en vanlig ekonomisk avmattning.

Inflationen har sjunkit från sina rekordhöga nivåer men ligger fortfarande över bekvämlighetsnivåerna. Tillväxten har stagnerat. Lånekostnader är straffande.

Och nyheterna blir värre för den nuvarande regimen, då en ny oppositionsrörelse nu leder i opinionsmätningarna för första gången på mer än ett decennium.

Viktor Orbán byggde sin politiska maskin på löftet om stabilitet och stigande levnadsstandard.

Men när denna politiska maskin slutar fungera kanske det är dags för en förändring.

En modell byggd under goda tider arbetar nu mot sig själv

Orbáns andra mandatperiod började 2010, och det var då hans ekonomiska modell började ta effekt.

Han avvisade åtstramningar och ökade intäkterna från utländskt ägda banker och verktyg.

Regeringen nationaliserade privata pensioner, och centralbanken införde senare billig kredit under György Matolcsy.

Pristak för elnät blev en permanent policy. Offentliga medel flödade till inhemska företag genom subventioner och särskilda utlåningsprogram.

Dessa åtgärder hjälpte Ungern att ta sig ur nedgången efter 2008 och gav regeringen utrymme att kampanja för "ekonomisk suveränitet".

Modellen byggde på tre pelare. Billiga pengar gjorde det enkelt för regeringen att driva expansiva budgetar.

EU-fonder och utländska tillverkare säkerställde stabila investeringar. En ny inhemsk affärsklass bildades kring statliga kontrakt och banker kopplade till regeringen.

Detta nätverk blev en kärnkomponent i administrationens politiska struktur. Så länge tillväxten var stabil och inflationen låg, förblev systemets svagheter utom synhåll.

Det förändrades efter inflationschocken 2022 och 2023, då Ungern noterade de högsta prisökningarna i EU.

Inflationen från år till år nådde sin topp nära 25 %. Matpriserna steg mycket snabbare.

Centralbanken höjde räntorna till en tjugoårshögsta nivå. Reallönerna sjönk och hushållen förlorade köpkraft.

Regeringen försökte mildra slaget genom skatteavdrag och bonusar, men inflationens omfattning gjorde detta svårt.

Korruptionsskandaler ökade allmänhetens frustration. De lyfte också fram hur mycket offentliga medel som flödade genom politiskt skyddade kanaler med liten tillsyn.

Inflationen slog till och avslöjade djupare problem

Ungern gick in i inflationschocken med strukturella svagheter redan på plats. EU-medel värda cirka 20 miljarder euro är fortfarande frysta på grund av rättsstatsfrågor.

Investerare har blivit försiktiga med plötsliga skatter och förändrade regleringar.

Detta har drivit upp Ungerns lånekostnader. Räntan på tioåriga obligationer har legat nära 7 % under ett år.

Kostnaderna för skuldhantering steg till cirka 5 % av BNP, det högsta i EU.

Detta är svåra siffror för ett land med långsam tillväxt.

Budgetunderskottet nådde 4,9 % av BNP år 2024 och förväntas öka.

Ungern har satsat mycket på program som inte ökar produktiviteten, medan hälsa, utbildning och forskning har fått mindre uppmärksamhet.

Denna blandning fungerade under år av billig kredit, men begränsar nu landets möjlighet att återhämta sig.

Tillväxten har stannat av och är svagare än i grannekonomierna i Centraleuropa.

Många företag skjuter upp investeringar eftersom den ekonomiska miljön känns osäker.

Ungerns nuvarande situation är en blandning av dämpad tillväxt, hög inflation och en svår finanspolitisk bana att hantera.

Skandaler vid stiftelser kopplade till centralbanken försämrade bilden.

Dessa stiftelser fick mer än 800 miljoner euro för offentliga ändamål men investerade i konst och exklusiva fastigheter.

Revisorerna rapporterade att de var nära insolvens och kunde behöva ytterligare en miljard euro.

Undersökningar av livsstilen hos välanslutna affärspersoner blev virala online.

Dessa berättelser förstärkte känslan av att den ekonomiska modellen hade blivit mer om insiders än om bred utveckling.

EU-medel, investeringsförseningar och ett växande motstånd

Ungerns relation till Bryssel spelar nu en viktig roll i ekonomin.

Europeiska kommissionen har försökt koppla frigivningen av avstängda medel till rättsliga och antikorruptionsreformer.

Regeringen hävdar att villkoren är politiska.

Hur som helst bromsar avsaknaden av dessa pengar investeringarna.

För en medelstor ekonomi är gapet betydande. Analytiker noterar att Ungern spenderar mer än 10 % av BNP på inhemska utvecklingsprogram, ungefär dubbelt så mycket som OECD-genomsnittet, och många av dessa program är nära knutna till politiskt anslutna företag.

Offentliga tjänster visar effekterna. Sjukhusen står inför brist. Skolor kämpar med föråldrade lokaler.

Dessa problem är inte nya, men känns skarpare när reallönerna sjunker och inflationen förblir hög.

Kombinationen har hjälpt Péter Magyars Tisza-parti att gå förbi Fidesz i vissa opinionsmätningar.

Hans mål är att återställa rättsstaten, minska korruptionen och reparera relationerna med EU. Detta skulle frigöra medel och sänka lånekostnaderna.

Hans uppgång tyder på att väljarna ser sambandet mellan politiska val och ekonomiska resultat tydligare än tidigare.

Orbáns geopolitiska satsning ger lättnad men ingen omstart

Donald Trumps återkomst till Vita huset gav ytterligare en vändning. USA införde sanktioner mot stora ryska energibolag och hotade att rikta in sig på köpare.

Ungern är fortfarande starkt beroende av rysk energi och varnade för att sanktioner kan driva upp priser och inflation.

Orbán använde sin personliga relation med Trump för att säkra ett undantag.

Ungerska tjänstemän sade att det var öppet. Trumps team sade att det skulle pågå i ett år. Även om det är tillfälligt, eliminerar det risken för en plötslig energitopp före nästa års val.

Orbán gick också med på att stödja amerikanska energiinvesteringar, inklusive flytande naturgas för flera miljarder dollar och små modulära reaktorer.

Men om Ungern har råd med de större åtagandena är en annan fråga.

Dessa projekt ser mer politiska än finansiella ut.

Orbán föreslog sedan att Trump kanske skulle hjälpa till att skydda Ungerns ekonomi om marknaderna vänder sig emot den.

Detta språk ekade USA:s uttalanden om att stödja Argentinas peso före mellanårsvalet.

Ungerns situation är annorlunda eftersom dess valuta har stärkts. Pressen ligger i budgeten, inte i växelkursen.

Energiundantaget ger kortsiktig lättnad men förändrar inte den bredare bilden. Ungern är fortfarande i otakt med både EU och USA när det gäller Kina.

Det fortsätter att positionera sig som en nyckelpartner för kinesiska tillverkare av elfordon, batteritillverkare och telekomföretag.

Trumps administration har varnat europeiska partners för att bryta kontakterna med Kina.

EU rör sig mot en hårdare strategi mot Kinas överkapacitet. Ungern försöker upprätthålla sina band till båda sidor, men denna strategi medför risker.

En svår väg utan en enkel lösning

Ungern är inte i kris i traditionell mening. Bankerna är stabila och arbetslösheten är fortfarande låg. Problemet ligger någon annanstans.

Tillväxtmodellen som fungerade i början av 2010-talet har stannat av.

Att låna är dyrt. Inflationen har satt spår i levnadsstandarden. Offentliga investeringar begränsas av förlusten av EU-medel.

Förtroendet bland privata investerare är lågt. Och regeringen förlitar sig på finanspolitiska verktyg som är mindre effektiva än tidigare.

Ett undantag från amerikanska sanktioner hjälper till att undvika en energichock, men det kan inte reparera ansträngda EU-relationer eller lösa de finanspolitiska påfrestningar som skapats av ett decennium av höga utgifter.

Ett ledarskapsbyte skulle inte heller leda till en snabb vändning. Att montera ner delar av det nuvarande ekonomiska systemet kan drabba företag som är beroende av staten.

Att behålla systemet som det är skulle begränsa återvinningen av investerarnas förtroende. Ungern måste genomgå en komplex övergång oavsett vem som vinner nästa val.