Fed, ECB, BoE och BoJ möts denna vecka: vad som väntas

Fed, ECB, BoE och BoJ möts denna vecka: vad som väntas
Vatsala Gaur
17 mars 2026, 09:22 FM
  • Stora centralbanker förväntas hålla räntorna oförändrade mitt i ökande geopolitiska risker.
  • Oljechock från konflikten i Mellanöstern återuppväcker inflationsoro.
  • Beslutsfattare står inför en balansakt mellan avmattning och prispress.

Några av världens ledande centralbanker kommer att mötas denna vecka mot bakgrund av stigande geopolitiska spänningar och en ny uppgång i energipriserna, där beslutsfattare står inför ett välbekant dilemma: om de ska prioritera tillväxt eller svara på risken för återuppflammande inflation.

The Federal Reserve, European Central Bank, Bank of England and Bank of Japan will hold scheduled policy meetings on Wednesday and Thursday.

Deras bedömningar av de ekonomiska följderna av den eskalerande konflikten i Mellanöstern väntas följas noggrant av marknaderna.

Kriget, utlösts av US-Israeli strikes on Iran, har stört de globala energiflödena, inklusive stängningen av the Strait of Hormuz, en viktig artär för världens oljeleveranser.

Iranian attacks on energy infrastructure across the Gulf have further intensified supply concerns, sending oil and gas prices sharply higher.

Uppgången har väckt farhågor om en upprepning av den inflationschock som följde efter Russia-Ukraine war, då energikostnaderna spred sig genom världsekonomierna, drev upp priserna och pressade hushållens inkomster.

RBA avvikare, men Fed, ECB, BoE och BoJ förväntas behålla räntorna

De flesta stora centralbanker förväntas hålla räntorna oförändrade den här veckan, vilket speglar den stora osäkerheten kring konfliktens varaktighet och intensitet.

Ett undantag har varit Reserve Bank of Australia, som höjde räntorna för andra månaden i rad på tisdagen.

Centralbanken höjde räntan med 25 baspunkter till 4,1 %, där fem av dess nio ledamöter i penningpolitiska rådet röstade för åtgärden.

”Till stor del speglar de högre räntorna förväntningarna om penningpolitikens bana, vilka har stigit i Australia och i de flesta andra avancerade ekonomier som svar på de förväntade inflationsimplikationerna av konflikten i Mellanöstern,” sade RBA i ett uttalande på tisdagen.

Centralbanken sade att även om Australia kan vara en 'outlier' i att höja räntor, så hade Iran-konflikten ”förhöjt” oron för inflationen.

I kontrast förväntas beslutsfattare i the US, Europe, the UK och Japan inta en avvaktande hållning medan de bedömer om chocken visar sig vara tillfällig eller varaktig.

Federal Reserve väger tillväxt mot inflationsrisker

Federal Reserve förväntas i stor utsträckning lämna räntorna oförändrade när dess tvådagarsmöte avslutas på onsdag, och marknaderna prissätter enligt CME FedWatch-verktyget en 99,1 % sannolikhet för en paus.

Centralbanken står inför en komplex omvärld.

Nyligen publicerade arbetsmarknadsdata från Bureau of Labor Statistics har skickat blandade signaler, med stark sysselsättningstillväxt i januari följt av svaghet i februari.

Inflationen hade visat tecken på att dämpas de senaste månaderna, men de senaste siffrorna fångar ännu inte den senaste prisuppgången på olja.

Analytiker säger att beslutsfattare sannolikt kommer att förbli försiktiga tills det finns större klarhet om huruvida krigets ekonomiska påverkan blir mer uttalad på tillväxten eller på inflationen.

Steve Englander of Standard Chartered sade att Federal Open Market Committee troligen inte kommer att signalera en tydlig policyriktning i detta skede, med tanke på osäkerheten kring konflikten.

Samtidigt har politiskt tryck tillfört ytterligare komplexitet.

Donald Trump har uppmanat Fed Chair Jerome Powell att sänka räntorna och hävdat att den nuvarande miljön motiverar penningpolitisk lättnad.

Ekonomer säger dock att centralbanken troligen kommer att skjuta upp åtgärder tills mer data blir tillgänglig, särskilt eftersom stigande energikostnader börjar tränga igenom till bredare inflationsindikatorer.

ECB står inför förnyad vaksamhet kring inflationen

I euroområdet förväntas European Central Bank hålla sin inlåningsränta på 2,0 % vid sitt kommande möte.

Men den kraftiga ökningen av energipriserna har väsentligt förändrat riskbilden.

Ekonomer på UniCredit sade att inflationsförväntningarna kommer att vara avgörande för hur ECB svarar.

Om höga energipriser kvarstår och börjar påverka lönebildningen eller de långsiktiga förväntningarna kan ECB skifta sitt fokus mer beslutsamt mot prisstabilitet, även på bekostnad av ekonomisk tillväxt.

Marknaderna prissätter redan in möjligheten av nästan två höjningar om en kvarts procentenhet i år, vilket speglar oro för att inflationschocken kan visa sig vara mer bestående än vad som initialt förväntades.

Centralbanken är också angelägen om att undvika att upprepa misstagen från 2022, då den underskattade varaktigheten av energidriven inflation efter kriget i Ukraina.

Därför förväntar sig analytiker en mer hökaktig ton, där beslutsfattare betonar vaksamhet och beredskap att agera om det behövs.

Bank of England balanserar svag tillväxt och stigande priser

Bank of England förväntas hålla räntorna oförändrade på 3,75 % när den meddelar sitt beslut den March 19.

Den brittiska ekonomin uppvisar en utmanande kombination av stigande inflationsrisker och svag tillväxt.

Officiella data visade att den ekonomiska aktiviteten stod stilla i januari och inte nådde förväntningarna om en måttlig expansion.

Samtidigt har högre energikostnader kopplade till konflikten i Mellanöstern ökat utsikterna för en ny uppgång i inflationen, vilket försvårar penningpolitikens utsikter.

Terminsmarknader, som tidigare hade förväntat sig en ränte­sänkning, har kraftigt reviderat sina förväntningar.

Sannolikheten för en ränte­sänkning i March har sjunkit till under 2 %, från omkring 80 % innan konflikten eskalerade.

Analytiker säger att banken sannolikt kommer att inta en försiktig hållning och invänta hur energichocken filtreras genom ekonomin innan den gör några penningpolitiska justeringar.

Bank of Japan förblir fokuserad på gradvis normalisering

Bank of Japan förväntas också lämna politiken oförändrad och behålla sin riktmärkestränta på omkring 0,75 %.

Japans stora beroende av importerad energi gör landet särskilt sårbart för stigande oljepriser.

Ytterligare ökningar kan väga på tillväxten samtidigt som de ökar inflationspressen.

Policymakare har emellertid signalerat att de inte kommer att reagera förhastat på utbudsdrivna chocker.

Vice guvernör Ryozo Himino sade nyligen att det vore klokt att bedöma de underliggande inflations­trenderna innan man justerar politiken, och påpekade att penningpolitiska åtgärder tar tid att påverka ekonomin.

Centralbanken förväntas upprepa sin gradvisa strategi för normalisering av politiken, där ytterligare räntehöjningar är beroende av bestående förbättringar i tillväxt och inflation.