OECD ser långsammare tillväxt framöver när Hormuz-chocken slår mot världsekonomin

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) presenterade på onsdagen en försiktig global ekonomisk prognos, där man sänkte tillväxtanslag samtidigt som man höjde inflationsprognoserna eftersom den pågående konflikten i Mellanöstern fortsätter att störa energiförsörjningen och oroa marknaderna.

I sin senaste Economic Outlook framhöll den Paris-baserade institutionen hur geopolitiska spänningar, särskilt kring Hormuzsundet, skapar nya motvindar för världsekonomin. 

Volatiliteten i energipriserna har försvårat vägen mot en mjuk landning för stora ekonomier som redan kämpar med efterdyningarna av pandemin

Volatiliteten på oljemarknaden tilltar

Oljepriserna har svängt kraftigt under de senaste handelsdagarna. De steg markant på måndagen efter att Iran meddelade att man avbrutit indirekta samtal med USA, mot bakgrund av Israels offensiv mot Hezbollah i Libanon. 

På onsdagen fortsatte råolja att stiga från de föregående två dagarna och klättrade över 2% i takt med att fientligheterna mellan USA och Iran i Mellanöstern fortsatte.

Iran avfyrade ballistiska missiler mot regionens grannar Kuwait och Bahrain, vilket enligt kuwaitiska myndigheter skadade dussintals, och USA:s styrkor genomförde attacker mot Irans Qeshm Island.

Den iranska nyhetsbyrån Tasnim rapporterade också att Iran och dess regionala allierade övervägde en full blockad av Hormuzsundet och Bab el-Mandeb-sundet.

Brent-olja sköt i höjden till nästan 99 dollar per fat innan den drog sig tillbaka. I morse handlades priserna kring 98 dollar. 

Carsten Fritsch, råvaruanalytiker på Commerzbank AG, noterade de dramatiska svängningarna i en färsk rapport. 

Denna volatilitet belyser den sköra karaktären hos den nuvarande energimarknaden och dess direkta påverkan på den globala ekonomiska stabiliteten.

Tillväxtprognoser sänks

OECD har nedreviderat sina globala BNP-tillväxtprognoser för 2026 med hänvisning till energiförsörjningschocken till följd av begränsad sjöfart genom Persiska viken. 

Avancerade ekonomier, särskilt i Europa, möter sammansatta utmaningar när högre energikostnader tynger konsumtion och industriverksamhet.

USA, euroområdet och Storbritannien har alla fått nedrevideringar.

Tillväxtmarknaderna känner också av pressen genom högre importkostnader och svagare global efterfrågan. 

Rapporten markerar ett skifte från tidigare optimism, eftersom konflikten i Mellanöstern stör det som hittills varit en gradvis återhämtning.

Inflationstrycket återkommer

Högre energikostnader för med sig ett direkt uppåttryck i de bredare prisnivåerna, vilket tvingar OECD att höja sina inflationsprognoser. 

Efter betydande framsteg med att få ned inflationen under de senaste två åren riskerar centralbankerna nu att återigen möta förnyat tryck.

Detta skapar ett politiskt dilemma: aggressiva räntehöjningar kan dämpa tillväxten, medan tvekan kan tillåta inflationen att bli mer bestående. 

G20:s inflationsprognoser har reviderats upp, där andrahands-effekter på löner och tjänstesektorn ökar oro.

Regionala skillnader och sårbarheter

Europa förblir särskilt utsatt på grund av sitt beroende av importerad energi.

Tyskland och andra industrijättar känner av pressen, medan Frankrike fortsätter att attrahera utländska investeringar men inte helt kan undgå den bredare energidrivna avmattningen.

I USA prövas den motståndskraftiga konsumtionen av stigande drivmedelskostnader.

Samtidigt kan råvaruexportörer få vissa kortsiktiga fördelar, men en bredare avmattning i världshandeln utgör risker.

Fritsches analys betonade hur snabbt sentimentet kan skifta. Trots måndagens hopp mot 98 dollar hade priserna dragit sig tillbaka vid nästa handelsstund på grund av förnyade diplomatiska förhoppningar, vilket illustrerar marknadens känslighet för varje rubrik från regionen.

Priserna låg återigen kring den nivån på onsdagen. 

Politiska utmaningar framöver

OECD uppmanar beslutsfattare att balansera inflationsbekämpning med tillväxtstöd.

Målinriktade finanspolitiska åtgärder för att skydda sårbara hushåll rekommenderas, parallellt med accelererade insatser för energidiversifiering och motståndskraft.

Nedåtriskerna kvarstår och är betydande. En långvarig stängning av Hormuzsundet skulle kunna utlösa djupare ekonomiskt lidande och potentiellt driva flera ekonomier i recession. 

På uppsidan skulle en snabb diplomatisk lösning och återöppning av viktiga sjöleder kunna möjliggöra en starkare återhämtning 2027.

Teknologiska framsteg inom AI och grön energi fortsätter att ge strukturella medvindar, men de närliggande utmaningarna dominerar berättelsen.