Oljeprisfallet blir kortvarigt – spotmarknader antyder rusning trots vapenvilan

Om leveranser från Persiska viken förblir blockerade väntas oljepriserna stiga igen. 

Experter anser också att priserna sannolikt inte kommer att falla mycket mer än vad de gjorde den här veckan. 

Tidigare denna vecka upplevde oljepriserna sitt kraftigaste fall sedan 2020 som följd av det tvåveckors vapenvilaavtalet mellan USA och Iran. 

”Om sundet öppnas om igen skulle ett prisfall vara väntat. Priserna kommer dock troligen inte att falla avsevärt under denna veckas lågpunkt,” sade Carsten Fritsch, råvaruanalytiker på Commerzbank AG. 

Transitrisker och nya avgifter försvårar återöppning av sundet

Experter säger att priserna innehåller en riskpremie på grund av osäkerheten kring säkerheten för fartyg som skulle passera Hormuzsundet även om det öppnas helt. 

Iran inför nya regler, såsom krav på tillstånd för fartyg som ska passera sundet. Dessutom diskuteras införandet av en transitavgift, som kan uppgå till $2 million per tanker.

Analytiker på Rystad Energy sade att transitavgiften skulle bäras av en ”diplomatisk inramning” även om försäkringsbolag och rederier kräver bevis på säkerheten för sina fartyg. 

”Även inom detta tvåveckorsfönster förväntas aktiviteten återstarta i en avvägd takt snarare än allt på en gång,” sade Rystadanalytiker i en mejlad kommentar. 

Fokus kommer att ligga på trafiken genom Hormuzsundet de kommande dagarna då risken för drönarattacker från Revolutionsgardet förblir hög. 

Den betydande nivån av kinesiska råoljeimporter efter stängningen av Hormuzsundet i mars, särskilt i relation till råoljebearbetningsvolymer, är särskilt intressant.

Den utbredda misstron kring vapenvilaavtalet är tydlig, då endast ett fåtal fartyg uppges ha fortsatt sedan den osäkra vapenvilan inleddes på onsdagskvällen, trots att den redan har brutits flera gånger.

Rederier försiktiga

Västerländska rederier och tankfartygsbolag kräver säkerhetsgarantier och har varit återhållsamma i sina offentliga uttalanden.

Under tiden sade Maersk, världens näst största containerrederi, tidigare denna vecka att man behöver mer klarhet och ännu inte har full maritim säkerhet för att passera farleden. 

VD:n för det tyska rederiet Hapag-Lloyd, Rolf Habben-Jansen, sade till kunder på onsdagen att det är för tidigt att bedöma hur mycket trafik som kan använda den viktiga farleden. Han varnade för att en full återställning av nätverket skulle ta åtminstone sex veckor, även om vissa fartyg snart lämnar Gulfen.

Ovanstående scenario förutsätter naturligtvis att fientligheterna inte återupptas när vapenvilan upphör. 

Samtidigt visade data från Kpler, ett företag som specialiserar sig på övervakning av fartygstrafik, att 187 fullastade oljetankers var "stuck" i Gulfen strax innan vapenvilan trädde i kraft.

Volymen råolja och oljeprodukter som transporteras uppgår till 172 million barrels. Denna mängd motsvarar ungefär den typiska 8-9 dagars transitvolym genom sundet före blockaden, enligt Commerzbanks beräkningar.

Dessutom har International Maritime Organisation (IMO) varnat att en transitavgift från Iran skulle skapa ett farligt prejudikat, medan USA:s president Donald Trump också har motsatt sig en sådan avgift. 

Diskrepans mellan terminer och fysisk marknad

Om och när sundet åter öppnas kommer processen i etapper få stor inverkan på oljemarknaderna då den skapar en diskrepans mellan terminsmarknaden och den fysiska marknaden. 

Till exempel prisade terminsmarknaden in lättnad nästan omedelbart efter tillkännagivandet av den tvåveckors vapenvilan, medan fysiska indikatorer fortfarande visade försiktighet, enligt Rystad. 

Medan spotpriset för Brent har fallit, tyder viktiga marknadsindikatorer på fortsatt knapphet. Omedelbara fysiska prisskillnader (differentialer) förväntas förbli fasta, fraktkostnader för tankers (rates) är höga och köpare av svavelhaltig råolja betalar fortfarande en premie. 

Denna premie beror på bristen på global försörjning utanför Gulfregionen, vilket ger en känsla av leveranssäkerhet. 

Denne diskrepans visar att en minskad upplevd geopolitisk risk inte nödvändigtvis omvandlas till en snabb reduktion av de operativa riskerna på oljemarknaden, enligt det Norge-baserade energiinformationsföretaget.

Terminskontrakt skulle uppleva den snabbaste och mest extrema reaktionen i ett scenario med eskalering, främst eftersom deras prissättning speglar sannolikhet, optionalitet och rädsla, enligt Rystad Energy.

Den brantaste premien observeras typiskt i början av terminskurvan. Där prisas risker som omedelbar leveransstörning, störningar för tankers, förseningar genom Hormuzsundet och potentiell omfattande regional militär konflikt, sade Rystadanalytiker. 

Dessa banor representerar mer än bara förlorade fat; de signalerar marknadens värdering av tid, oförutsägbarhet och den ökande sannolikheten att störningen kommer att spridas bortom en kort, isolerad händelse.