Varför spara i aktier?

De senaste 100 åren har Stockholmsbörsen (Affärsvärldens Generalindex) stigit med ungefär 10 procent per år i genomsnitt. Detta trots oljekriser, fastighetskriser och IT-krascher.

I USA, som har ännu äldre statistik, har man kunnat mäta avkastningen sedan 1802, alltså över 200 år. Även där finner man samma utveckling. Den amerikanska börsen har gett en real avkastning på drygt 7 procent per år i genomsnitt. Med en inflation på 2-4 procent hamnar avkastningen runt 10 procent. Det kanske inte låter så imponerande, men en ränta på 10 procent innebär att 10 000 kronor växer till 16 100 kronor på fem år (före skatt), till 25 900 kronor på 10 år och 174 500 kronor på 30 år. Den som lägger undan 10 000 kronor på sin artonårsdag och väntar i 47 år till sin pension vid 65 års ålder har då ett kapital på 882 000 kronor. De förutseende föräldrar som sätter av 10 000 kronor till sitt barn vid födseln skänker en pension vid 65 års ålder på 4,9 miljoner kronor.

Så växer aktier över lång tid. Ingen annan placeringsform lyckas med det.

Fonder eller aktier?

Vill man göra det enkelt för sig är en bred aktiefond ett utmärkt alternativ. Dock ska man vara medveten om att de flesta fonder har svårt att överträffa index på längre sikt, speciellt de större breda fonderna. De flesta stora fonders innehav utgörs till stor del av de aktier som utgör index. Och eftersom fonderna dessutom tar ut avgifter, ofta rätta stora avgifter, har de flesta professionellt förvaltade fonderna faktiskt svårt att slå index på lång sikt. Ett alternativ till att spara i fonder är då att köpa aktier i de stora svenska investmentbolagen som till exempel Investor, Industrivärden eller Ratos för att nämna några. Därefter kan man bygga ut sin aktieportfölj genom egna aktiva val av aktier allteftersom man börjar lära sig mer och på så sätt försöka få en ännu bättre avkastning.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Som aktieägare har man rätt till del i bolagets vinst samt utdelning och rösträtt på bolagsstämman som är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Man har även del i tillgångar vid en eventuell likvidering. Aktier är fritt överlåtbara, de kan köpas och säljas fritt. Som aktieägare får man avkastning på sin investering på två sätt: genom en årlig utdelning och genom att aktiekursen går upp.

Ett aktiebolag är en självständig juridisk person där ägaren eller ägarna bara ansvarar med det insatta aktiekapitalet, aktiebolagets riskkapital. Finessen med ett aktiebolag är alltså att ägarna har ett begränsat ansvar. Om bolaget går i konkurs förlorar ägarna sitt riskkapital, men inte mer. De kan alltså inte göras personligt ansvariga för bolagets skulder.

Grundprincipen är att en aktie ska motsvara en röst på bolagsstämman. Detta har dock kringgåtts i Sverige genom en uppdelning i röststarka aktier (A-aktier) och röstsvaga aktier (B-aktier). Denna uppdelning är ett sätt att skydda ägandet för de ursprungliga ägarna som kan behålla maktkontrollen genom att endast äga ett begränsat antal röststarka aktier, vilket inte blir så kapitalkrävande. Aktier kan även delas in i stamaktier och preferensaktier. Preferensaktierna har då vissa företräden jämfört med stamaktierna, till exempel vid utdelning.

Risker med aktier

Alla placeringsformer bär på någon form av risk. Även om man lägger sina sparade pengar i ett bankfack gör inflationen att de minskar i värde. Aktier är en relativt riskfylld sparform, jämfört med till exempel obligationer. Företaget man har investerat i kan börja gå dåligt och då sjunker aktierna. I värsta fall kan hela aktiemarknaden krascha. Ett exempel på det är måndagen den 19 oktober 1987 då börsen rasade kraftigt. I USA föll Dow Jones index med över 22 procent denna dag som har kommit att kallas Svarta Måndagen. En av de mest välkända krascherna inträffade i början av 1930-talet och ledde till en allvarlig depression i hela västvärlden. Efter 1980-talets och 1990-talets kraftiga uppgångar kraschade marknaden igen. Mellan mars år 2000 och oktober 2002 rasade den svenska börsen (OMX-index) med 73 procent i den största nedgången någonsin. Många som hade valt att investera i mycket riskfylld aktier förlorade då nästan hela sitt sparkapital.

Historien visar att om man investerar i fel företag vid fel tillfälle, när börsen är kraftigt övervärderad, kan man få vänta mycket länge innan man får tillbaka sin investering.

Hur man kan minska riskerna

Det finns flera olika sätt att minska risken i sitt aktiesparande. I första hand handlar det om att välja trygga, stabila och lågt värderade företag med en lång och lönsam bakgrund. Helst ska företagen också ge en rejäl utdelning. Väljer man istället att investera i nystartade företag inom till exempel nya teknologier som kanske IT, bioteknik, eller oljeutvinning i avlägsna länder är risken såklart högre.

I andra hand ska man se till att sprida riskerna i sin aktieportfölj. Det innebär att man inte investerar alla sina pengar i ett företag, eller en bransch. Med andra ord ska man inte lägga alla sina ömtåliga ägg i en och samma korg. Helst ska man fördela sitt kapital mellan 8-10 aktier, gärna ännu fler, och dessutom inom olika branscher och sektorer. Man bör även komplettera sitt aktiesparande med till exempel räntefonder, obligationer och banksparande eller liknande alternativ med begränsad risk. Ytterligare ett sätt att minska risken är att vara långsiktig i sina innehav samt att sprida sina investeringar över tiden.

Varför vill man som investerare ta risker överhuvudtaget? Anledningen är kopplingen mellan risk och avkastning. En högre risk medför oftast en högre avkastning och tvärtom. Att investera i ett stabilt och lönsamt företag med bra utdelning medför en låg risk, men är kanske samtidigt inget klipp. Medan en chansning på ett nystartat, snabbväxande oljeprospekteringsföretag kanske kan fördubbla kapitalet på ett år. Någon har sagt att man måste välja mellan att äta gott (hög avkastning) eller sova gott (låg risk).

Det som är viktigt är att var och en måste själv bestämma vilken risk man vill ha.

Hur du handlar med aktier

För att handla aktier behöver du ett VP-konto (värdepapperskonto) eller en depå hos en bank eller fondkommissionär, eller så kan du handla via Internet. Om du kontaktar din bank eller fondkommissionär ordnar de med ett VP-konto på VPC (värdepapperscentralen). Till ditt VP-konto eller din depå ansluter du ett konto som belastas med dina köp och dit pengar från försäljningar och utdelningar förs. Handlar du via Internet öppnar du istället en depå hos den bank eller fondkommissionär som du handlar genom.

Courtage är en kostnad som man måste betala till den mäklare som genomför din affär. Courtage brukar variera mellan 0,15 procent och 0,65 procent beroende på vilken lista aktien handlas på och transaktionens storlek. Internetmäklarna ligger ofta lägst, runt 0,1 till 0,3 procent eller ett fast courtage på 50 till 100 kronor. Minimicourtage kan ligga runt femtiolappen, eller inget alls. Vissa har en fast månadsavgift.

På börsen handlar man inte aktie för aktie, utan bara med hela börsposter. Vanliga börsposter är 100 eller 200 aktier. Handlar man med mindre än en börspost måste mäklaren skrapa ihop udda poster, vilket tar längre tid. En limiterad order innebär att köpkursen inte får överstiga en viss kurs, eller säljkursen understiga en viss kurs. Detta är ett sätt att skydda sig mot över- eller underkurser. Men det innebär också att det kan ta längre tid att få igenom affären. Bäst möjliga kurs innebär att ordern hamnar först i kön.

Att läsa börssidorna

Idag har nästan alla dagstidningar detaljerad finansiell information med aktuella börskurser och olika nyckeltal. Börslistan är indelad i olika listor och varje aktieslag redovisas för sig med uppdelning i A-aktier och B-aktier. För varje aktieslag i respektive lista anges nästan alltid köp- och säljkurs samt senaste avslutet och hur kursen har förändrats jämfört med föregående dag, både i kronor och i procent.

Senast betalt är den kurs som aktien handlades till i det sista avslutet föregående börsdag. Har inga avslut gjorts står det inget. Köpkurs är vad köparna bjöd när börsen stängde, och säljkurs vad säljarna ville ha. Därefter brukar högst respektive lägst betalt under dagen redovisas (ibland även för året) samt aktiens omsättning, alltså hur många aktier som har bytt ägare. P/e-tal beräknas vanligtvis på senast betalt och senaste vinst per aktie (bland på prognos). Även utdelning i kronor brukar visas. Direktavkastning är utdelning dividerad med senast betalt. Börsvärde avser börskurs multiplicerad med antalet utestående aktier och visar företagets värde baserat på aktiekursen.

De flesta Internetmäklarna har minutuppdatering av kursen, med orderdjup och statistik över avslut, vilka som köpte och sålde, samt ackumulerat för respektive fondkommissionärsfirma under dagen. Du kan se om en viss mäklare är speciellt aktiv på köp- eller säljsidan. Kurshistorik för minst ett år tillbaka är vanligt. Eller om stora internposter mäklas. All den information som tidigare var förbehållen din mäklare på fondkommissionärsfirman har du nu direkt på skärmen. Många av nätmäklarna har även fundamental information om bolagen, till exempel senaste bokslutet, nyckeltal, ägarfördelning, rapporter och pressmeddelanden, fundamentalanalyser, länkar till hemsidor och rekommendationer.

Jonas skriver böcker och artiklar om ekonomi och börsen. Just nu är han aktuell med en ny bok, som lanserars i slutet av 2010. Du når honom på www.investeraren.se där du även kan läsa del två i aktieskolan.