Är det amerikanska sjukvårdssystemet så bristfälligt att det kan driva någon till mord?

Kevin Dwyer, en patient med cystisk fibros, var tvungen att anlita ett team av advokater och dela sin historia på Today Show för att få godkännande för en livsförändrande medicin.

Dwyer kommer från en familj på sju barn, av vilka fyra, inklusive han själv, lider av cystisk fibros – en genetisk störning som orsakas av en defekt gen.

Denna sjukdom påverkar allvarligt lungorna, bukspottkörteln och levern, vilket leder till en mödosam vardag för patienterna.

När Kalydeco, en banbrytande medicin designad för att rikta in sig på den defekta genen i sig snarare än bara symtomen, blev tillgänglig, lämnade både Dwyer och hans syster in anspråk hos sin försäkringsleverantör, UnitedHealthcare, för att få tillgång till läkemedlet.

Medan Dwyers syster så småningom fick godkännande efter ett överklagande, nekades Kevins påstående – trots att han lämnade in identisk information. Utan medicinen närmade sig Kevin behovet av en lungtransplantation.

“Tanken på att få den här medicinen som kunde stoppa min nedgång var allt för mig”, sa Dwyer i en intervju.

UnitedHealthcare godkände Dwyers påstående först efter att hans berättelse fått stor uppmärksamhet genom juridiskt stöd, stöd från hälsorepresentanter och ett inslag på Today Show .

Mot bakgrund av systemiska hinder inom hälso- och sjukvårdsindustrin utspelade sig en chockerande händelse: en 26-årig Ivy League-utexaminerad sköt UnitedHealthcares vd Brian Thompson till döds mitt på ljusa dagen.

Det riktade dödandet skickade chockvågor genom hälso- och sjukvårdssektorn och återuppväckte debatter om de enorma utmaningarna inom det amerikanska sjukvårdssystemet på 4,9 biljoner dollar.

Mordet på Brian Thompsons

Den 4 december på Manhattan sköts Brian Thompson, VD för UnitedHealthcare, till döds i en riktad attack utanför ett hotell.

Gärningsmannen, identifierad som 26-årige Luigi Mangione, greps dagar senare i Altoona, Pennsylvania.

Mangione står nu inför statliga och federala anklagelser, inklusive första gradens mord för att främja terrorism – en sällsynt och betydande anklagelse.

Denna juridiska beteckning hävdar att mordet var avsett att skrämma allmänheten eller påverka regeringens politik.

Enligt New Yorks lag innebär sådana anklagelser strängare straff när de är knutna till handlingar som är utformade för att framkalla rädsla eller pressa statliga åtgärder.

På federal nivå anklagas Mangione för mord som involverar ett skjutvapen, användning av en ljuddämpare under ett våldsbrott och förföljelse mellan stater, brott som kan leda till livstids fängelse om de döms.

Den 23 december erkände Mangione sig oskyldig till anklagelser om mord och terrorism i delstatsdomstolen.

Offentligt stöd för den “hete mördaren”

Mangiones fall har utlöst en oväntad våg av allmänhetens fascination, med några som cast honom som en folkhjälte.

Supportrar har samlats utanför rättssalarna, delat ballader på TikTok och lanserat kampanjen #FreeLuigi, som fortsätter att få draghjälp.

Internet avslöjade snabbt intima detaljer om Mangiones liv och målade en bild av en komplex figur.

En infödd Maryland från en framstående familj, Mangione gick privatskola, tog examen som valedictorian och fick en datavetenskapsexamen från University of Pennsylvania.

Sökare på sociala medier har till och med grävt fram hans Goodreads-recensioner och påstått att han lider av kronisk ryggsmärta på grund av en ryggradsskada – en detalj som vissa har snurrat in i spekulativa berättelser om hans personliga liv och relationer.

Detta intensiva intresse speglar hyperfokuset i dagens “kroniskt online”-kultur.

Mangiones slående utseende har också bidragit till hans polariserande dragningskraft. Som journalisten Jonn Elledge noterade på The Bunker Podcast :

“Jag tror att det handlar mer om att människor njuter av kaos … människor gillar vackra pojkar.”

Även om våldshandlingen har fördömts allmänt, har Mangione fått empati över hela det politiska spektrumet – en anomali i ett annars delat samhälle.

Hans handlingar har blivit symboliska för en bredare allmän frustration över sjukvården, överskridande av ideologiska gränser och väckt förnyad debatt om systemiska orättvisor.

Regeringen och företagens svar på attacken

I kölvattnet av mordet på Brian Thompsons vidtog stora sjukförsäkringsbolag snabba åtgärder, tog tillfälligt bort chefsprofiler från sina webbplatser och sköt upp personliga aktieägarmöten.

Juridiska experter noterade det ovanligt höga antalet anklagelser mot Luigi Mangione och den ökade säkerheten kring hans förflyttning till en interneringsanläggning i New York, där han väntar på rättegång.

Manhattan distriktsåklagare Alvin Bragg beskrev attacken som “en handling avsedd att skrämma och så terror.”

New Yorks antiterrorlag, som antogs efter attackerna den 11 september, utvidgar definitionen av terrorism till att omfatta handlingar som syftar till att skrämma civilbefolkningen eller påverka regeringens politik.

Även om det vanligtvis används för att åtala extremistiska planer, hävdar åklagare att Mangiones handlingar uppfyller stadgans kriterier.

Historiskt sett har lagen tillämpats i fall som involverar synagogabombningar, vita supremacistiska våld och rekryteringsinsatser för extremistgrupper.

Tillämpningen av denna stadga på Mangiones fall understryker det upplevda hotet som hans handlingar utgör mot företags- och samhällsstrukturen i Amerika.

Men hans fall väcker oroande frågor: Vad drev en medelklassens valedictorian att begå ett sådant våldsdåd? Varför har hans berättelse fått empati över politiska klyftor?

Företagens grepp om USA:s sjukvårdssystem

Det amerikanska hälsovårdslandskapet är en blandning av offentligt finansierade program som Medicaid och ett vidsträckt nätverk av privata försäkringsbolag.

För de flesta amerikaner förmedlas tillgången till sjukvård av privata försäkringar, antingen genom arbetsgivare eller personliga planer.

Vårdkostnaden beror starkt på förhandlingar mellan försäkringsgivare och leverantörer, vilket gör patienterna i stort sett maktlösa i processen.

Denna privata industridominans formar inte bara individuell tillgång till vård utan har också ett enormt inflytande över kongressen.

År 2020 nådde utgifterna för lobbyverksamhet inom sjukvården 713,6 miljoner dollar, mer än dubbelt så mycket som 358,2 miljoner dollar som spenderades 2000.

Professor Amy McKays bok, Stealth Lobbying: Interest Group Influence and Health Care Reform, belyser lobbyverksamhetens djupgående inverkan under viktiga lagstiftningsögonblick, såsom införandet av Affordable Care Act (2008–2010).

Genom statistisk analys och undersökningsmetoder spårade McKay hur lobbyinsatser – inklusive donationer, insamlingar och möten med senatorer – direkt formade lagstiftningsresultaten.

Hennes forskning avslöjade att grupper som bidrar till nyckelkommittémedlemmar var betydligt mer benägna att se sina preferenser återspeglas i lagförslag och ändringar.

Kampanjdonationer och privata insamlingsevenemang ökade avsevärt sannolikheten för att senatorer skulle erbjuda ändringsförslag som var gynnsamma för dessa grupper, särskilt under mindre synliga stadier av lagstiftningsprocessen.

Studien belyser hur “smyglobbying”, som utförs genom ekonomiska bidrag och personliga interaktioner, tillåter intressegrupper att påverka politiken borta från offentlig granskning.

Denna systemiska kontroll förvärrar inte bara orättvisorna inom hälso- och sjukvårdssystemet utan ger också bränsle till allmänhetens missnöje – en faktor som kan ha bidragit till den tragiska upptrappningen i Thompsons fall.

Sjukvårdsutgifter och orättvisor

Det amerikanska sjukvårdssystemet är det dyraste i världen, med utgifter som beräknas nå 4,9 biljoner dollar i slutet av 2024 – nästan 17 % av landets BNP.

Trots denna häpnadsväckande investering visar en studie från KFF att nästan 50 % av vuxna kämpar för att ha råd med sjukvård.

En av fyra amerikaner skjuter upp nödvändiga behandlingar på grund av kostnader, och nästan hälften av de försäkrade vuxna möter oväntade medicinska räkningar.

Den arbetsgivarsponsrade försäkringsmodellen, som täcker 78 % av arbetsstyrkan, förstärker dessa utmaningar.

Många arbetare stannar kvar i jobb enbart för hälsofördelar, ett fenomen som ekonomer kallar “jobblåsning”. Samtidigt möter spelningsarbetare, deltidsanställda och frilansare ofta betydande luckor i täckningen, vilket gör dem mer sårbara för ekonomiska och medicinska svårigheter.

Skillnader i sjukvården

Skillnaderna i sjukvården förvärras ytterligare av strukturell rasism och systemisk partiskhet.

En studie från 2021 publicerad i Journal of the American Medical Association (JAMA) fann att svarta och latinamerikanska patienter får vård av lägre kvalitet än sina vita motsvarigheter.

Dessa skillnader bidrar till högre frekvens av kroniska sjukdomar, sjukhusinläggningar som kan förebyggas och dödlighet inom marginaliserade samhällen.

Landsbygdsområden bär också bördan av ojämlikheter inom hälso- och sjukvården. Många av dessa regioner klassificeras som medicinska öknar, med begränsad tillgång till sjukvårdsinrättningar och tjänster.

Invånarna står inför färre alternativ för förebyggande vård, längre väntetider och högre andel obehandlade tillstånd, vilket vidmakthåller cykler av dålig hälsa och ekonomisk instabilitet.

Affordable Care Act: framsteg men luckor kvarstår

Affordable Care Act (ACA) har gjort betydande framsteg när det gäller att utöka vårdtäckningen, särskilt bland icke-vita befolkningar, och har sänkt priserna för oförsäkrade över hela USA.

Det var dock aldrig avsett att till fullo ta itu med alla luckor i sjukvårdssystemet eller utvecklas till en universell vårdmodell.

Förenta staterna är fortfarande den enda utvecklade nationen utan universell hälsovård, och förlitar sig starkt på privata försäkringsbolag – ett systemkritiker hävdar att det vidmakthåller orättvisor och täckningsluckor.

Detta beroende gör patienterna sårbara för höga egenutgifter. Familjer med arbetsgivarsponsrad försäkring betalar i genomsnitt över $25 000 årligen i premier och självrisker, med extra kostnader för procedurer, mediciner och specialistbesök.

En rapport från Commonwealth Fund från 2023 visade att 23 % av amerikanerna var underförsäkrade, med majoriteten (66 %) i arbetsgivarsponsrade planer, medan 17 % var inskrivna i Medicare eller Medicaid.

USA:s sjukvårdssystem i global jämförelse

Jämfört med andra utvecklade länder som Storbritannien, Kanada och Frankrike är USA en iögonfallande outlier när det gäller sjukvårdsprestanda.

Trots att de spenderade över 16 % av sin BNP på hälsovård 2022 – den högsta bland utvecklade länder – ger det några av de sämsta resultaten.

Däremot spenderade topppresterande länder som Australien och Nederländerna betydligt mindre, 9,8 % respektive 10,1 % av sin BNP.

Amerikaner står inför de största hindren för att få tillgång till och ge vård, har den kortaste förväntade livslängden och upplever de högsta antalet dödsfall som kan undvikas.

Storbritanniens National Health Service (NHS), till exempel, rankas högt i överkomliga priser, medan Tyskland och Nederländerna utmärker sig när det gäller att kontrollera egna kostnader och utöka tillgängligheten för allmänläkare.

Medan USA kämpar med ineffektivitet i ett kraftigt privatiserat system, står Storbritanniens NHS inför sina egna kriser på grund av kronisk underfinansiering.

NHS har varit under svår påfrestning sedan pandemin, med ambulansväntetider som når 90 minuter, överfulla akutmottagningar och stigande dödlighetssiffror som kan undvikas – vilket gör att Storbritanniens prestationer är farligt nära USA.

NHS:s problem beror till stor del på otillräcklig finansiering.

Under de senaste åtta åren har Storbritanniens sjukvårdsbudget ökat med i genomsnitt 2,8 % årligen, jämfört med 3,6 % under de föregående 50 åren.

I kombination med långvariga produktivitetsproblem blir Storbritanniens sjukvårdssystem allt mer osäkert.

USA satsar enorma resurser på vården men kämpar med ineffektivitet och orättvisa, medan Storbritanniens NHS står inför utmaningar från underfinansiering och systembelastning.

Båda systemen lyfter fram behovet av hållbara reformer som prioriterar tillgång, överkomliga priser och vård av hög kvalitet för alla.

Avslag på försäkringskrav

Avslag på försäkringskrav är bland de mest genomgripande och missförstådda problemen i det amerikanska sjukvårdssystemet.

Undersökningar visar att stora försäkringsbolag ofta använder algoritmer för att förneka anspråk utan adekvat medicinsk granskning.

En ProPublica-rapport belyste hur företag som UnitedHealth och Cigna förlitar sig på AI för att avvisa behandlingar, ofta åsidosätter läkares rekommendationer.

Patienter måste navigera i komplexa och tidskrävande överklagandeprocesser, som oproportionerligt påverkar utsatta befolkningsgrupper. I svåra fall nekas individer livräddande behandlingar, vilket ytterligare urholkar förtroendet för sjukvården.

En KFF-analys fann att försäkringsbolag som erbjuder planer på HealthCare.gov nekade till nästan 17 % av anspråken inom nätverket 2021, med priser från 2 % till 49 %. Av dessa nekade påståenden:

• 14 % var för exkluderade tjänster.
  
• 8 % hänvisade till bristande förauktorisation eller remiss.
  
• Endast 2 % var baserade på medicinsk nödvändighet.
  
• Majoriteten av avslag – 77 % – tillskrevs “andra skäl”. Vid överklagande biföll försäkringsbolagen 59 % av avslag.

Transparensen kring avslagsfrekvensen är fortfarande inkonsekvent.

Till exempel, UnitedHealthcare avslöjar inte sina godkännanden, trots att Affordable Care Act (ACA) kräver sådana uppgifter från icke-farfars arbetsgivarsponsrade planer och marknadsplaner.

Elisabeth Benjamin, vice ordförande för hälsoinitiativ vid Community Service Society, noterade att på federal nivå måste försäkringsgivare avslöja dessa uppgifter, men vissa stater tillämpar det helt enkelt inte.

Bortom ett isolerat våldsdåd

Mordet på Brian Thompson går utöver en isolerad våldshandling – det understryker djupa brister i ett sjukvårdssystem som många hävdar prioriterar vinster framför människor.

Allmänhetens fascination av Luigi Mangione, mannen som åtalats i fallet, speglar mer än en samhällelig tendens att humanisera vita manliga misstänkta.

Det betyder en kollektiv frustration över ett system belastat av skyhöga medicinska räkningar och orättvisor.

När utredningarna fortsätter kan Thompsons död väcka kritiska debatter om sjukvårdspolitiken.

Förespråkarna hoppas att denna tragiska händelse kommer att bli en vändpunkt och driva på meningsfulla reformer för att lindra den ekonomiska och känslomässiga påfrestningen på miljontals amerikaner.