“Trumpcession”: De verkliga orsakerna bakom Trumps handelskrig och vad som kommer härnäst

Klockan 12:01 den 4 mars 2025 inledde president Donald Trump det största handelskriget i USA:s moderna historia och införde tullar på 25 % på mexikanska och kanadensiska importer och fördubblade tullarna på kinesiska varor till 20 %.

Medan en del av tullarna på Kanada och Mexiko har lättats, är tullarna på Kina kvar.

Reaktionerna har varit dystra. Konsumentsentimentet i USA har sjunkit kraftigt, BNP-beräkningarna har reviderats ned och marknaderna är i fritt fall.

Ekonomer har slagit larm ett tag nu. Detta handelskrig kommer definitivt att få ekonomin att bromsa in, vilket ökar risken för en recession.

Ovanpå det är landet mer polariserat än någonsin. En mängd olika teorier om Trumps ultimata plan har dykt upp.

Vissa säger att allt detta är en del av en djupare strategi för att omforma den amerikanska ekonomin genom avsiktlig kortsiktig smärta.

Kan detta verkligen vara fallet?

Det största handelskriget på över ett sekel

Trump har länge främjat tullar som ett verktyg för att tvinga fram inhemsk industriell återupplivning.

Men de nya tullarna överstiger 2018-2019 och överträffar till och med Smoot-Hawley Act från 1930, som i stor utsträckning får skulden för att fördjupa den stora depressionen.

Uppskattningar visar att 1,3 biljoner dollar i import kan påverkas. Det är 42 % av USA:s totala varuhandel.

Administrationen håller på att avsiktligt avveckla globala leveranskedjor som amerikanska industrier har förlitat sig på i årtionden.

Dessutom ökar tullarna insatspriser för tillverkare, vilket gör bilar, elektronik, industriell utrustning och mat dyrare.

Bilindustriexperter har redan varnat för att priserna på nya fordon kommer att stiga med minst 12 000 dollar.

Detaljhandeln förbereder sig för breda prishöjningar, där Tax Foundation uppskattar att tarifferna kommer att kosta amerikanska hushåll ytterligare 1 072 USD årligen 2025.

Handelsunderskottet ökar. I januari steg den med 25 % när företag skyndade sig att importera varor innan tullarna trädde i kraft.

Denna frontinläsning förvränger ekonomiska data, skapar tillfälliga efterfrågetoppar som snart kommer att vända, vilket ytterligare dämpar tillväxten.

Situationen eskalerar snabbt i takt med att handelspartner hämnas. Kanada införde massiva mottullar, med hot om att begränsa nickelexporten, vilket är en viktig insats i amerikansk tillverkning.

Kina tillkännagav tullar på 22 miljarder dollar av amerikanska jordbruksvaror, inklusive sojabönor, vete och fläsk.

Mexiko har lovat motåtgärder, troligen inriktade på amerikansk jordbruk och industriexport.

Europeiska unionen är nästa, med Trump som hotar 25 % tullar på EU:s bilimport, vilket ytterligare eskalerar spänningarna.

Dessa vedergällningsåtgärder kommer inte bara att minska USA:s export utan också försvaga företagens förtroende, vilket skapar en följdeffekt av långsammare investeringar, sjunkande företagsvinster och stigande arbetslöshet.

Marknader och konsumenter hatar osäkerhet

Finansmarknaderna reagerar på instabiliteten. S&P 500 har raderat sina vinster efter valet och volatiliteten ökar i alla tillgångsklasser.

Investerare kämpar för att prissätta den ekonomiska effekten av tullar, särskilt som Trumps politiska förändringar i sista minuten skapar osäkerhet om det långsiktiga affärsklimatet.

S&P 500 föll med 6 % den senaste månaden, NASDAQ 8 % och Atlanta Fed sänkte sin BNP-prognos för första kvartalet från +3,9 % till -2,8 %.

Federal Reserve står nu inför ett politiskt dilemma. Tariffdriven inflation kan tvinga Fed att hålla räntorna höga, men en avmattande ekonomi kan kräva penningpolitiska lättnader.

En för tidig sänkning av räntenivån skulle kunna driva på inflationen, medan en för hög ränta kan förvärra nedgången.

Denna osäkerhet kyler redan ned affärsinvesteringar, med fabriksbeställningar som krymper och företagens utgiftsplaner minskas.

Färska uppgifter från Institute for Supply Management (ISM) visar att USA:s fabriksaktivitet har stagnerat, med nya beställningar och anställningskontrakt.

Störningar i leveranskedjan orsakade av tariffer ökar insatskostnaderna för företag snabbare än de kan föra över dem till konsumenterna, vilket ytterligare pressar vinstmarginalerna.

Många företag väntar på expansionsplaner i väntan på klarhet om handelspolitik och räntor.

Samtidigt gör administrationen djupa nedskärningar i den federala sysselsättningen. Över 250 000 statligt anställda har förlorat sina jobb på några veckor.

Det är 10 % av den federala arbetsstyrkan. Regeringens roll i ekonomin reduceras avsiktligt, en grundsats i Trumps ekonomiska strategi.

Är detta en orkestrerad avmattning?

Trump insisterar på att hans tullar kommer att “Make America Rich Again”, men många ekonomer hävdar att administrationen medvetet utformar en ekonomisk nedgång för att omforma den amerikanska ekonomin.

En viktig anledning till detta tillvägagångssätt är politisk timing. Om en lågkonjunktur inträffar 2025 eller 2026, kan administrationen försöka en vältajmad återhämtning före valet 2028, vilket gör det möjligt för republikaner att göra anspråk på kredit för en vändning.

En nedgång kan också tvinga Federal Reserve att sänka räntorna, vilket gynnar fastigheter, private equity och skuldtunga industrier som frodas på billig upplåning. Detta skulle kunna få genklang hos den yngre generationen väljare.

Utöver valstrategin prioriterar administrationen ekonomisk nationalism framför marknadseffektivitet.

Genom att bryta globala leveranskedjor och göra utländsk import oöverkomligt dyr försöker Trump tvinga amerikanska företag att återställa produktion, även om det leder till högre kostnader och lägre produktivitet.

Trumps ekonomiska filosofi påminner om historiska autarkistrategier, från Nordkoreas Juche-doktrin om självtillit till protektionism från kalla kriget.

Målet verkar vara ekonomisk självförsörjning, även till priset av omedelbart välstånd.

Riskerna och vad som kommer härnäst

På kort sikt kan stigande konsumentpriser, affärsosäkerhet och minskande investeringar stoppa den ekonomiska tillväxten.

Inflationstrycket från tullar driver redan upp kostnaderna för väsentliga varor, och företag skjuter upp expansionsplaner på grund av oförutsägbarhet i politiken.

Ett fullskaligt handelskrig är fortfarande en allvarlig möjlighet, där Kanada, Mexiko, Kina och EU alla förbereder repressalier.

Marknaderna reagerar också negativt, med S&P 500 som fallit 6% under den senaste månaden, NASDAQ ned 8% och Atlanta Fed sänker sin BNP-prognos för första kvartalet från +3,9% till -2,8%.

Om handelsstörningar kvarstår efter 2026 kan konsekvenserna bli ännu allvarligare.

Globalt förtroende för den amerikanska dollarn kan urholkas, med stora ekonomier som söker alternativ för handelsuppgörelser, vilket försvagar USA:s finansiella dominans.

Administrationens strategi för återhämtning kan misslyckas med att leverera hållbar tillverkningstillväxt, vilket leder till avindustrialisering snarare än ekonomisk återupplivning.

Om tullar driver inflationen utan att förbättra den inhemska produktionen kan USA möta en utdragen period av stagnation och stigande kostnader.

Tre resultat är fortfarande möjliga. I värsta fall kan ökande kostnader och handelssammanbrott driva ekonomin in i en djup recession, som liknar 1970-talets stagflationskris.

Ett rörigt mellanscenario kan se fortsatt turbulens, men med gradvisa justeringar som förhindrar direkt kollaps.

Det bästa möjliga resultatet, där påtvingad reshoring återupplivar den inhemska produktionen, är fortfarande mycket osäkert med tanke på historiska prejudikat.

USA är nu låst i ett ekonomiskt experiment med hög insats utan något tydligt resultat. Kostnaden för ett misslyckande är extremt hög för tillfället.