Tullar drabbar globala marknader: vilka är de största förlorarna?

Återigen är tullarna orsaken till stora marknadsrörelser och störningar i leveranskedjan.

Den 2 april tillkännagav president Trump en omfattande uppsättning importtullar, med effektiva satser från 10 % till 49 %, riktade mot nästan alla större amerikanska handelspartner.

Eftersom beslutet i stort sett var oväntat i omfattning och omfattning har det redan utlöst en global försäljning av aktier, kraftiga förluster i konsument- och teknikaktier och växande rädsla för långsiktig ekonomisk dislokation.

Men vilka marknader och aktier bör investerare oroa sig mest för?

En helt ny politisk chock

Den verkställande ordern inför en baslinjetull på 10 % på all import, med mycket högre landsspecifika satser.

Varor från Vietnam kommer nu att drabbas av en avgift på 46 %.

Kambodja omfattas av 49 %, Indonesien för 32 % och Bangladesh för 37 %.

Kina, redan under tidigare tullar, står nu inför en ytterligare skatt på 34 %, vilket bringar landets totala tullbörda till 54 %.

Japansk import drabbas av 24 %, medan EU står inför 20 %.

Dessa åtgärder har drivit upp den genomsnittliga amerikanska importtullsatsen till cirka 22 %, upp från bara 2,5 % 2024.

Det är den högsta nivån sedan 1910, enligt Fitch Ratings.

Trump formulerade beslutet som ömsesidigt och hävdade att det speglar hur andra länder behandlar USA:s export.

Men investerare, analytiker och företagsledare säger att policyn introducerar ny osäkerhet och ekonomisk risk utan tydlig ram eller tidslinje.

De finansiella marknaderna reagerade omedelbart.

Amerikanska terminer sjönk kraftigt, med S&P 500 terminer ned mer än 3%.

Nasdaq har fallit med nästan 13 % sedan toppen i december.

Räntan på det 10-åriga statsobligationen sjönk till 4,08 %, den lägsta nivån på sex månader, när investerare flydde i säkerhet.

Globala aktier följde.

Japanska Nikkei föll med mer än 3 %, medan de europeiska marknaderna sjönk med cirka 2 %.

På valutamarknaderna sjönk dollarindex 1,1 % då handlare prissatte svagare tillväxtförväntningar.

Skolagren hamrades

Skor- och klädmärken, av vilka många ägnat de senaste fem åren åt att flytta produktionen från Kina till Vietnam och Sydostasien, var bland de hårdast drabbade.

För sammanhanget importerade USA 136,6 miljarder dollar i varor från Vietnam 2024, en ökning med 19 % från 2023.

Den plötsliga tullen på 46 % på dessa importer har kastat kostnadsstrukturer och vinstprognoser i oordning.

Nike såg sina aktier falla med mer än 8 %, vilket belyser företagets djupa exponering mot Vietnam, som producerar 50 % av sina skor och 30 % av sina kläder.

Varumärket har redan sänkt försäljningsguidningen för innevarande kvartal, med hänsyn tagen till de förväntade kostnadsökningarna från tullarna på Kina och Mexiko.

Dessa nya Vietnamtullar ökar pressen ytterligare.

Adidas-aktien sjönk 11% i Frankfurt till nära 12 månaders lägsta nivå.

Det tyska varumärket tillverkar 39 % av sina skor i Vietnam och är starkt beroende av fabriker i Indonesien (32 %) och Kambodja (23 %), alla länder som nu drabbas av tullar på över 30 %.

Pumas aktie föll med 8,5 % och nådde sin lägsta nivå sedan november 2016.

Företaget har inte utfärdat formell vägledning men är, liksom Adidas, strukturellt knuten till vietnamesiska och indonesiska fabriker för kärnproduktlinjer.

Det schweiziska sneakermärket On Holding tappade 15 % i den amerikanska handeln före marknaden.

Företaget producerar 90 % av sina skor i Vietnam och ytterligare 10 % i Indonesien, med nästan två tredjedelar av intäkterna från Amerika, främst USA.

Enligt myndighetsansökningar gör detta det till ett av de enskilt mest exponerade varumärkena för det nya tullsystemet.

Deckers, föräldern till Hoka och Ugg, har 68 produktionspartners i Vietnam, dess näst största tillverkningsbas efter Kina.

Aktien föll med över 4 %, vilket återspeglar oro över marginalerosion.

Shenzhou International, en av Asiens största textiltillverkare och en stor leverantör till Nike, föll med 18 % i Hongkong.

Det är den största nedgången på mer än tre år.

UBS och Jefferies uppskattar att varumärken skulle behöva höja de globala detaljhandelspriserna med 5 % till 12 % bara för att bevara nuvarande lönsamhet.

Men med inflationströtta konsumenter kan många tvingas absorbera kostnadsökningarna, vilket urholkar intäkterna.

Vilka teknikaktier kommer att kämpa mest?

Samtidigt som fokus till stor del har legat på konsumtionsvaror är även teknikföretagen under press.

De nya tullarna drabbar kinesisk import med en kombinerad tull på 54 %, och det inkluderar nästan alla enheter som monteras i landet.

Apple-aktien tappade 6,1 %, den kraftigaste endagsförlusten sedan september 2020.

Det mesta av Apples hårdvara, inklusive iPhone, iPad och Mac, är monterad i Kina.

Dessa varor står nu inför den fulla bördan av den nya politiken.

Företaget har utlovat en investeringsplan på 500 miljarder USD under fyra år, inklusive en ny fabrik i Houston, men dessa anläggningar kommer inte att mildra kostnadschocker på kort sikt.

Nvidia minskade med 4 procent. Företaget designar chips i USA, tillverkar dem i Taiwan och monterar AI-system i Mexiko och Kina.

Det är fortfarande sårbart för tullar på komponentnivå, särskilt om Taiwan och Mexiko är näst på tur för tullgranskning.

Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft tappade vardera mellan 2,5 % och 5 %.

Hotet är indirekt, det vill säga högre kostnader för konsumentelektronik och nätverkshårdvara.

Ändå återspeglar det en bredare rädsla för repressalier för digitala skatter från EU och Asien.

Återförsäljare och leverantörskedjor får stora slag

Utöver varumärken påverkades stora återförsäljare med global inköpsverksamhet.

Wayfair sjönk med 12%, vilket återspeglar dess djupa exponering för vietnamesisktillverkade möbler, som nu står inför en tull på 46%.

Walmart föll 6% och Amazon tappade 5%. H&M och Inditex tappade 4,5 % respektive 3 %.

Dessa företag är beroende av textil- och klädfabriker i Vietnam, Bangladesh och Kambodja.

Just de länder som drabbas hårdast.

Enbart Vietnam exporterade 44 miljarder dollar i textilier 2024, med USA som största köpare.

Tullar påverkar nu nästan 10 % av landets BNP, enligt CEIC och OECD:s uppskattningar.

Kambodja och Bangladesh står inför liknande risker.

Försök att flytta tillverkning någon annanstans begränsas av logistik, personalspecialisering och sänkta kostnader.

De asiatiska ekonomierna kommer att kämpa mest

Vietnam är den mest utsatta ekonomin i Asien, med 12 % av dess BNP kopplad till direkt och indirekt amerikansk importexponering.

En tull på 46 % sätter uppskattningsvis 5,5 % av vietnamesisk BNP på spel.

Thailand drabbas av en hit på 3 %, till stor del genom bilexport.

Taiwan, även om det är undantaget från halvledartullar, kan se exportvolymerna minska på grund av sitt beroende av den amerikanska marknaden.

Valutorna har börjat spegla dessa risker. Den vietnamesiska Dong föll till rekordlåga 25 803/USD.

Thailändska baht, taiwanesiska dollar och indonesiska rupiah kom också under press.

INR, PHP och SGD förväntas överträffa på grund av lägre exponering och stabilare externa balanser.

De penningpolitiska förväntningarna förändras snabbt. Räntesänkningar förväntas nu i Korea, Indien, Filippinerna, Indonesien, Singapore och Australien.

Dessa sänkningar sträcker sig från 50 till 75 punkter eftersom centralbankerna strävar efter att dämpa det ekonomiska nedfallet.

Summan av kardemumman

Tariffregimen håller nu på att bli en långsiktig paradigmförändring, särskilt om inga undantag eller omförhandlingar uppnås.

Trump har formulerat flytten som en strategi för att “bända upp” utländska marknader och tvinga fram återindustrialisering i USA.

Men för företag är utmaningen omedelbar och allvarlig.

Diversifiering av försörjningskedjan, som en gång var en säkring mot Kinarisken, har nu slut på alternativ.

Vietnam och Indonesien, de viktigaste utrymningsventilerna, är inte längre lönsamma under den nuvarande tariffstrukturen.

Omlokalisering är ingen snabb lösning.

Prestandaskor och avancerad elektroniktillverkning är beroende av högt specialiserad arbetskraft och infrastruktur, som inte kan replikeras över en natt.

Tullar har nu blivit en ihållande ekonomisk risk, inte bara en huvudhändelse.

Kostnaden för global fragmentering är inte längre teoretisk, den slår redan i balansräkningarna för företag runt om i världen.